Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. "Den gamle på Caprera"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Palermitaner!
Att skiljas från er orsakar mig djup smärta; edra
varma hjärtan skola säkert förstå det. För detta folk af
fria män, som ej kunnat uthärda träldom en, har jag alltid
hyst uppriktig kärlek, och det lilla, jag kunnat göra för
er, hafven I belönat med en tillgifvenhet, som vida
öfverstiger min förtjänst.
Jag har velat gifva mig själf hederstiteln ’son af
Palermo’; jag hoppas; att I beviljen mig denna titel, den
dyrbaraste jag fått i mitt lif. Addio, popolo amato!
Alltid, i hvilken vrå af världen som helst,
Eder
G. Garibaldi.»
Natten till den 10 april lämnade Garibaldi det honom
till ära illuminerade Palermo för att aldrig mera
återkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
