Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRILN oc HARPAN,
Vid fönstret Hilma satt. En Davidsharpa
I hennes armar hvilade. Kring rummet
Göt, minnets andagtsstund, den tysta qvällen
Sitt purpursken; och i dess strålar sluten
Hon satt lik en förklarad. Öfver skuldran
Och strängarna och på Seraphens hufvud,
Som höll med slutna vingar cederbågen,
Ur vesterns skyar lätta rosor ströddes.
Och Harpan gaf i smältande accorder
Sitt andesvar på hennes hjertas aning.
Vid sången sänkt uti en salig tjusning
Det tycktes henne stundom liksom själen
Sin boja ville bryta, att med ljuden
Från jorden fly till harmoniens himmel.
Ty Psyche hör i sången Amor tala
Och toner äro ord ur Englars språk.
Så Hilma drömde lycklig vid sin harpa;
Men hastigt väckt, som af en vinges susning,
Hon vänder undrande sin blick mot fönstret,
Der i ett glas, med trogen vård, hon bäddat
Och närt på unga friska blad en Puppa.
Och nu, med hvilken häpen tjusning, ser hon
Ur brustna skalet öfver fönsterranden
En Fjäril breda undersköna vingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
