Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Egypten räknar han till Asien, hvars västra länder
äfven behandlas i första boken. I den andra följer
han kusten norr om Medelhafvet från öster till
väster, börjande med Skytien därefter Thrakien,
Makedonien, Grekland o. s. v. ända till Spaniens södra
kust, hvarjämte Medelhafvets öar omnämnas i denna
bok. Slutligen i den tredje boken tager han länderna
vid Europas västkust från Spanien till Sarmatien och
Skytien, därefter norra oceanens öar i samma ordning,
däribland Brittannia och Iverna, så den östra oceanens
länder: Indien, Arabien, Persien, Etiopien och sist
Afrikas västkust tillbaka till Medelhafvet. Han
uppräknar folk, floder, städer o. s. v. i olika
länder tämligen skematiskt, men lämnar dock ibland
speciellare notiser om enskilda länders produkter,
seder och bruk m. m. Alla distansuppgifter saknas
hos honom. Från sina grekiska föregångare skiljer
han sig däri, att han gör jordön mera lång än bred;
han tror, på grund af Hannos och Eudoxos’ resor,
att Afrika kan kringseglas. Ön Taprobane anser han
vara norra ändan af en ny kontinent, ty han håller
det mycket sannolikt, att det i den södra hemisfären
ligger en sådan bebodd af våra antichtoner. Här torde
Nilen upprinna samt sedan flyta under hafvet innan han
träder fram på vår kontinent. Synnerligt värdefulla
äro hans meddelanden om de västra länderna särskildt
om Brittanien, öfver hvilket land han lämnar de första
noggrannare uppgifterna. Däremot har han en mängd
fabler att berätta om de nordligaste, sydligaste och
östligaste länderna på jorden. I Afrika finnes fågeln
fenix, sfinxer och många besynnerliga djur; i Indien
myror, stora som hundar. Längst i öster bo sererna
(kineserna) med hvilka man dref byteshandel utan
att tala. För oss intressantast är hvad han har att
förmäla om norden. »På andra sidan Albis» (Elbe),
säger han[1],
»finnes en stor vik, sinus Codanus,
som är alldeles full af stora och små öar. Därför
att hafvet omfattas af strändernas sköte, ligger
det ingenstädes öppet ej heller liknar det ett haf,
utan då det öfver allt flyter fram emellan och ofta
öfversvämmar (stränderna), kringsprides det i form
af åt olika håll flytande strömmar. Där det träffar
stränderna framflyter det, sammanträngdt af de ej
långt från hvarandra liggande öarna, jämnbredt och
trångt och likt ett sund, och kröker sig därefter
i en lång böjning[2].» – På ett annat ställe säger
han att af dessa öar »är Codanovia såväl till
följd af sin storlek som af sin fruktbarhet den
betydligaste». Olika åsikter hafva gjort sig gällande
om hvad Mela menar med denna sinus Codanus, om det
är västra Östersjön eller Nordsjön. För oss synes det
själfklart, att beskrifningen blott kan passa in på
Östersjön, som i sin sydvästra del är så rik på öar
och sund[3]; möjligtvis kan man då
i namnet Codanovia spåra en förvirrad form af Scandinovia
(Scadinovia)[4], men tänkbart är också, att Mela med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
