Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
chædinierna, finnarna[1], hvarmed han säkert menar
lapparna, hvilka han då först omtalat, guterna,
favonerna, firæserna, levonerna och daucionerna. I
det sistnämnda ordet hafva vi möjligen en genklang
af danskarnes namn, de tre närmast föregående äro
omöjliga att förklara[2]. Namnet guter möter oss här
för första gången, antingen nu därmed menas göter
eller gutarna pä Gotland; egendomligt nog nämnas icke
Taciti suiones. I namnet chædiner (<grekiska>Chaideinoi</grekiska>) har
man velat se det fornnorska heinir eller invånarne
i Heidfylki i Norge[3].
Germaniens Nordsjökust känner Ptolemæos icke
bättre än romarne, men däremot är hans Östersjökust
fullkomligare. Han talar här om den venediska
viken (efter de vid den boende venderna) och
afser därmed bukten mellan Weichsels och Memels
mynningar. Medelhafvet blir hos honom mycket för
långt, hvilket illa vanställer hela Europas utseende
på hans karta, och Italien får en allt för östlig
böjning. Afståndet från Östersjön till Svarta hafvet
gör han alldeles för kort. Om Kaspiska hafvet vet han
liksom Herodotos, att det är en afloppslös insjö,
men förlägger oriktigt dess längdaxel från öster
till väster, ett fel, som icke alldeles försvann från
kartorna förr än efter 1727[4]. Han känner äfven, att
Wolga infaller i detta haf, ehuru han kallar floden
Rha[5]. Däremot har hvarken han eller någon annan
forntida geograf känt Aralsjön. Han utsträcker det
okända Asien åt n. o. längre än Strabo samt vågar
icke gifva det någon nordlig kust. Om östra Asien
hade Marinos och Ptolemæos vidsträckta kunskaper,
delvis genom underrättelser af en makedonisk
köpman, som gjort affärsresor ända till serernas
hufvudstad. Därför förlänger Ptolemæos äfven Asien
i öster långt bortom Ganges och talar här om landet
Sinae (Sinai) med hufvudstaden Thinæ[6]. Detta land
är i norr omgifvet af Serika[7] i söder och
öster af okända länder, ty han utsträcker Asien än längre och
sätter ingen östlig gräns därför. Ptolemæos känner
äfven den Bengaliska viken, som jämte Ganges var
gräns mellan två land med namnet Indien och öster om
hvilken låg halfön den Gyllene Chersonesos (Chryse
Chersonesos). Äfven bortom denna fanns ett vidsträckt
land, där den stora handelsstaden Kattigara[8] var
belägen. Det är väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
