Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underrättelsen om dessa aflägsna länder, som
bestämde Ptolemæos för att låta Asien längst i
öster sträcka sig först långt åt söder därefter
åt väster samt hänga ihop med Afrika, hvarigenom
Indiska hafvet blef en stor insjö. Han hade dock,
som vi sett, föregångare i denna åsikt. Äfven i
ett par andra punkter har han begått stora fel vid
kartläggningen af detta hafs kuster. Han har så
godt som fullständigt beröfvat Främre Indien dess
halföform och mycket öfverdrifvit storleken af ön
Taprobane, hvilken hos honom är jordens största ö. I
dess närhet skulle finnas 1,378 småöar, troligen
Lakediverna och Malediverna. – Afrikas östra kust
känner han till Kap Prason (16° s. br.), sannolikt
K. Delgado, och det ganska noga; sydligare låter han
kusten, som nämndt, böja sig åt ö. Midt emot nämnda
udde ligger ön Menuthias, troligen icke Madagaskar
utan Zanzibar. Ekvatorn förlägger han 5 grader för
nordligt. I det inre Afrika omtalar han Månbergen,
i hvilka Nilen upprinner, floden Niger[1] och många
städer. Den västra kusten känner han föga bättre än
sina föregångare. Genom de Lyckliga öarne drog han,
som nämndt, första meridianen, och har sålunda ansett
dem alla ligga på samma längd.
Ptolemæos var forntidens siste verklige geograf;
men dock hafva senare författare naturligtvis
kunnat med nya detaljer utvidga den bild af jorden,
som Ptolemæos gifvit. En sådan var ARRIANOS (såsom
romersk medborgare bar han namnet FLAVIUS), som var
född i Nikomedia i slutet af 1:a årh. och dog under
Antoninus Philosophus. Han har efterlämnat flera
historiska och geografiska skrifter, däribland den
värdefullaste af alla forntidens berättelser om
Alexander den stores fälttåg. I ett annat arbete
har han samlat alla tillgängliga underrättelser om
Indien och meddelar där äfven den ofvan omtalade
Nearkos periplus[2]. Slutligen äga vi
från honom en till kejsaren ställd rapport öfver en år 137
företagen kringsegling (periplus) af Svarta hafvet
från Trapezus till Byzantion med mycket värdefulla
uppgifter om dess kuster och kustfolk. – Lydiern
PAUSANIAS, som lefde under Hadrianus och Antoninus
har kallats »forntidens Bædeker». Han företog
vidsträckta resor i Makedonien, Grekland, Asien
och Afrika, där han framträngde till Ammons tempel
och har skrifvit en reseskildring, i hvilken han
omtalar allt sevärdt på hvar ort. Denna har varit en
ovärderlig källa för konsthistorien och arkeologien,
men är äfven af betydelse för geografien, särskildt
för topografien. Han lämnar äfven många ur andras
arbeten hämtade notiser öfver länder, som han
icke själf besökt. – AGATHEMEROS, som lefde strax
efter Ptolemæos, möjligen i början af 3:e årh.,
har skrifvit en geografisk öfversikt, som väl i
allmänhet är byggd på Ptolemæos, men äfven innehåller
själfständiga uppgifter. Bland annat kallar han ön
Taprobane Salike, hvilket namn möjligen innehåller
det första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
