Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra perioden (Den äldre medeltiden, omkr. 400-1250)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter dem kallades Serica, bebodt af ett folk, som
hette seres[1]. Under den kinesiska Han-dynastien
(205 f. Kr.–263 e. Kr.) hafva västerländingarna
börjat erfara mera om kineserna, hvilka själfva
nu trängde åt väster och år 95 e. Kr. stodo med en
armé vid det Kaspiska hafvets strand[2]. Namnet serer
blir nu mer vanligt i västerlandets litteratur,
och Pomponius Mela säger, att de bodde mellan bergen
Thabis och Taurus; Ptolemæos, som först (dock efter
Marinos) använder namnen Sera och Serika, det förra
för en stad, det senare för serernas land[3], förlade
landet långt i öster under 180° graden samt på det
Kaspiska hafvets bredd. Han nämner ett annat land
Sinæ (Sinai) vid Asiens södra kust, öster om den
gyllene Chersonesos. Detta namn återger det malajiska
Tshina, som hos detta folk var ett gammalt namn på
Kochinkina och Sydkina och är upphofvet till Kinas
västerländska namn än i dag[4]. Den
första forntida skrift, som nämner detta namn är Periplus för
Erythræiske hafvet, hvilken talar om landet Thin,
hvars invånare här – den enda gången i forntidens
litteratur – identifieras med det sidenproducerande
folket[5].
Enligt kinesiska källor har på Ptolemæos
tid en romersk ambassad år 166 kommit till Kina från
kejsar M. Aurelius Antoninus, och sedermera omtalas
två andra beskickningar från Rom, den ena i början
af 200-talet, den andra år 284. De sålunda påbörjade
direkta förbindelserna mellan västerlandets och Asiens
största stater upphörde dock härmed. Emellertid hafva
Ptolemæos åsikter om Kina under den följande tiden
i en punkt rättats. Så uppdyker i fjärde århundradet
berättelsen om den seriska oceanen, öster om Kina,
hvilken Ptolemæos icke har någon kännedom om. Kinas
namn försvinner dock strax härefter i västerlandet,
där man nu fick sidentygerna från västasiatiska folk,
hvilka voro väl bekanta, under det att man icke
längre frågade efter, hvarifrån dessa varor först
kommit. Medan sålunda namnen Serer, Sin, Sinai (Sinae)
här alldeles försvinna, börja indiska och persiska
författare mer än förr syssla med kineserna. Den
enda grekiska författare, som från Ptolemæos till
år 600 lämnar en på originalkällor stödd berättelse
om Östra Asien, är den egyptiske munken KOSMAS
INDIKOPLEUSTES. Han säger, att sidenets land ligger
i det allra aflägsnaste Indien, långt på andra sidan
om den ö, som inderna kalla Selediba men grekerna
Taprobane. Landets namn var Tzinitza[6].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
