Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vasco da Gamas flottilj bestod af tre mindre fartyg,
S. Gabriel, S. Rafael och Berrio, de båda första om
100–120 tons det sista af 50 tons dräktighet. Gabriel
var hans eget flaggskepp, och dess styrman PEDRO
D’ALEMQUER hade 10 år förut följt Diaz på hans resa;
på Rafael fördes befälet af Vascos äldre broder PAULO
DA GAMA och på Berrio af NICOLAO COELHO. Dessutom
medföljde ett transportfartyg med proviant, hvilket,
sedan denna efter hand förts öfver till de andra
skeppen, skulle uppbrännas. Manskapets antal uppgifves
mycket olika, frän 240 till 120, sannolikt var det
148, af hvilka endast 55 återsågo sitt hemland,
medan de andra dogo under resan. Äfven medföljde två
tolkar, en som kunde negerspråket vid Kongo och en som
var mäktig arabiska, samt 10 å 12 lifdömda fångar,
hvilka skulle landsättas på de ställen, där man ville
inhämta närmare upplysningar, för att sedan afhämtas
vid återresan. Blefvo de dödade af infödingarna,
syntes förlusten ej stor, då de redan voro dömda
till döden. – Äfven rörande dagen, då man afseglade
från Rastello, en hamn vid Tejo nedanför Lissabon,
äro uppgifterna stridiga, men enligt Roteiro var det
den 8 juli 1497. Till en början följdes eskadern
af ett fartyg, som kommenderades af Bart. Diaz,
hvars mål dock var staden S. Jorge da Mina på
Guineakusten. Först styrdes mot Kanarieöarna, därifrån
till Kap Verdes öarna, där Diaz lämnade de andra och
sedan vidare mot söder. Här mötte våldsamma stormar,
som under månader gjorde resan mycket svår, så att
sjöfolket led mycket af det hårda arbetet. »Hafvet
var fruktansvärdt att skåda», säger Correa, »och var
icke lugnt hvarken dag eller natt». Fartygen kommo
under denna färd i följd af den västliga kurs, som
Gama höll för att undvika de sydöstliga strömmarne
under Afrikas kust, på få graders afstånd från
Brasilien. Slutligen såg, man Afrika den 4 november,
men då man ännu befann sig allt för långt mot norr,
styrde Gama åter ut till sjös; en vecka senare
kastade han ankar i S:t Helena-bukten, 200 km. norr
om Goda Hoppsudden, där fartygen rengjordes samt ved
och vatten intogs, hvarjämte bredden observerades,
hvilket den tiden icke med någon noggrannhet kunde
göras frän däck. Den 16 nov. stack man åter till sjös,
men i följd af vidriga vindar dublerades Kap först
d. 22, hvarefter man den 25 åter sökte land i den
bukt som nu kallas Mossel bay. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
