Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600) - VII. Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap Keer Weer (vänd om) (13° 58’ s. br.). Som Duyfken
återkom till Bantam i juni 1606, så har fartyget
sannolikt i mars s. å. varit i Carpentariaviken. Då
nu Torres passerade Australiens norra spets först i
juni 1606, så har Willem Janszen redan före honom
upptäckt Australien, ehuru han trodde det hänga
samman med Nya Guinea[1].
– En ny upptäcktsresa mot söder
utrustades 1617 af JAN EDELS »fiskal» i Bantam »med
liten framgång» heter det; sedan möter på Australiens
västkust en kustremsa under namnet Edelsland, troligen
ett minne från denna resa.
Västkusten af Australien blef dock hufvudsakligen
känd under holländarnes resor frän Holland till
Indien. De bemäktigade sig nämligen är 1598 ön
Mauritius, hvilken de gåfvo detta namn efter prins
Maurits af Nassau[2], och styrde, sedan de passerat
Kap, mot Mauritius. Efter år 1611 blef det vanligt,
att de från Mauritius styrde åt öster till Javas
längd, där de veko af mot norr. Det var gifvet, att de
härvid gång på gång skulle se Australiens västra kust,
och denna blef sålunda närmare känd samt erhöll namn
efter de fartyg eller kaptener som upptäckte nya delar
af densamma[3]. På detta sätt upptäcktes Eendrachts
land (23–26°) år 1616 – söder om detta låg det ofvan
nämnda Edels land (27–32°) – Leeuwin land i sydvästra
hörnet af Australien år 1622, samt Peter de Nuyts
land, som var en del af sydkusten till 133° ö. Gr.,
år 1627, och de Witts land norr om Eendrachts land år
1628. Carpentariaviken undersöktes nogare år 1623 af
en från Batavia utgången expedition, som framträngde
utefter dess östra strand till en flod, åt hvilken
man gaf namnet Staatenrivier, den n. v. Gilbert River
(17° s. br.). Troligen har Arnhems land väster om
viken sitt namn efter denna expeditions ena fartyg.
Utan att vara systematiskt undersökta voro sålunda
Australiens norra och västra kuster samt ungefär
hälften af den södra i sina hufvuddrag kända redan
i början af 1620 talet. Dock var tillvaron af Torres
sund obekant, och Carpentariavikens södra strand var
icke uppnådd, så att det ännu var oafgjordt, om man
här hade en vik eller ett sund.
VII. Afrika.
Genom portugisernas sjöresor kring Afrika
fingo världsdelens kuster hastigt en mycket god
framställning på kartorna. Den västra kusten är
sålunda väl tecknad redan på Juan de la Cosa’s
världskarta af år 1500[4],
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
