Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förelagdt att i första hand anställa observationer
öfver jordmagnetismen och eftersöka den södra
magnetpolen, hvilken GAUSS beräknat böra finnas i
södra delen af Adélieland. Det ena fartyget fördes af
den förr omtalade kapten CROZIER. Ross började sina
fysiska observationer söder om Kap och fortsatte dem
till Tasmanien, dit han först styrde. Härifrån gick
han mot söder för att spana efter ett isfritt haf,
som BALLENY sett i trakten af Ballenyöarna, passerade
den 1 januari 1841 polcirkeln och upptäckte den 11
januari land under 71° 15’ s. br., hvilket efter
Englands drottning kallades Syd-Victoria-land. Dess
nordligaste udde Kap North ansåg han ligga på 165°
ö. Gr.; af en ismur, som fortgick till Kap Adare,
hindrades han att komma det nära. Här och där sköto
väldiga jöklar flera kilometer ut i hafvet, på några
ställen kunde man se blottade bergpartier som stucko
upp ur den is och snömassa, hvilken eljes täckte hela
landet. Kusten böjde sig vid Kap Adare åt söder och
Ross följde dess riktning. Något söder om 72° vek
den af åt öster och här lågo två väldiga vulkaner
Erebus (3,700 meter) och Terror (3,300 meter), den
senare syntes dock vara slocknad. Erebus var täckt
af snö ända till några hundra fot nedanom kratern,
medan Terror var betydligt mindre snöhöljdt. Den
2 febr. 1841 nådde han sin största bredd på denna
resa 78° 4’; härifrån återvände han till Australien,
där han öfvervintrade. I november samma år utgick
han på en ny expedition mot söder och nådde den
23 febr. 1842 den högsta sydliga polhöjd, hvartill
någon kommit 78° 9’ 30" (161° 27’ v. Gr.). På denna
resa hade han icke sett hvarken Victoria-land eller
de båda vulkanerna ; återfärden gick utefter en oafbruten
ismur, hvarefter han förbi Kap Horn styrde
till Port Louis på Falklandsöarna. Härfrån seglade
han i december s. å. till Joinvilleön[1] samt sökte
intränga i det isfria haf, som WEDDEL seglat på, dock
utan att finna det, ty redan vid 71 1/2° hindrade isen
allt vidare framträngande (mars 1843). Han återvände
nu till England. – Den magnetiska Sydpolen hade han
väl icke nått, då den befanns ligga i det inre af
Victorialandet, men dess läge kunde dock genom hans
observationer fastställas, säkerligen i det närmaste
riktigt, till 75° 5’ s. br. 154° 8’ ö. Gr. Dessutom
gjordes en mängd andra forskningar såsom om hafsdjup,
hafvets temperatur på olika djup, de antarktiska
trakternas djur och växtlif[2] m. m. Med Ross afslutas
en period i de antarktiska forskningarna, och det var
först 1874 nästa vetenskapliga expedition uppträdde
i dessa trakter, hvilka fortfarande äro de minst
kända på jorden och det enda större område, som ännu
ligger outforskadt[3].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
