Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är närmast stränderna eller i vissa träsk på grunda ställen
i midten, som ett fåtal mera spridda och på individer rika växtarter
trifvas. Dessa allmänna växter äro följande 9 arter:
1. Menyanthes trifoliata L. (Vattenklöfver) vid stränderna af
Trulltläsk, Ram träsk, Tingstäde och Fardume träsk, äfvensom Limor
träsk, samt kring holmar i dessa tre sistnämnde.
2. Nymphcea alba L. (Den hvita Näckrosen. Bladen på Gotl.
Buckblad) Fardume träsk och Ram träsk, samt i Slottsträsk med 2
famnars långa stänglar. Icke sedd i de andra träsken. Den gula
näckrosen, så allmän i fastlandets insjöar, saknas helt och hållet i
våra och har endast anträffats i Gothems å.
3. Myriophyllum spicatum L. (Vattenslinga) Tingstäde träsk.
4. Najas marina L. var. (Nateserf) Pavik, Fardume träsk.
5. Potamogeton natans L. (Gäddnate) Ram träsk, Pavik, Tingstäde
träsk.
6. Potamog. graminéa L. (Gräsnate) Horse, Mölnare och Hau
träsk.
7. Cladium marisms R. Brown. (Ag). Tingstäde, Horse, Trall,
Fardume, Limor och Ram träsk.
8. Scirpus lacustris L. (Säf). Mölnare, Limor, Fardume och
Ram träsk samt Paviken.
9. Phragmites communis Fr. (Vass). Allmän.
Dessutom finnas i nästan alla träsk arter af Chara (Kransslinkor),
som växa i stora massor på grundare ställen. På stenar
närmare stränderna och äfven på stjelkarne af större vattenväxter
sitta alger och lägre utbildade växter. Så är en art Nostoc vanlig
träd, hufvusakligen tall, att slå rötter och växa i detsamma. Marken mellan
trädrötterna är så lös, att man utan någon ansträngning, snart sagdt
livar som helst, kan utan att röna något synnerligt motstånd drifva ned en
stång af 10 alnars längd eller än mera Då man med stången kommit ned
på 4—5 fots djup, rönes nästan intet motstånd. Det blir då hvad allmogen
kallar »bottenlöst*. Hela denna lilla ö kan således säga simma på vattnet.
De träd, som växa närmast vid kanterna af holmen, undermineras lätt af
vattnet och isen, förlora sitt fäste och falla i allmänhet utåt i vattnet. Hvad
som ligger ofvan vattenytan multnar snart bort eller tillvaratages af menniskohand,
men sjelfva stubben sjunker ned i den lösa äfjan, der den blir
väl bevarad. Man finner sålunda på många ställen rundtomkring holmen
dylika stubbar-, mer eller mindre nedsjunkna i äfjan, allt-eftersom de längre
eller kortare tid befunnit sig på bottnen. Lång tid tyckes emellertid icke
behöfvas, innan de fullständigt täckas af det skyddande höljet, att döma
efter de temligen friska märken af yxhugg, som på en del af dem kunna spåras.
Då de flesta af våra gotländska myrar fordomdags antagligen varit
träsk, torde det icke vara osannolikt, att i dem, då de befunno sig på samma
utvecklingsstadium, som Fardumeträsk för närvarande är, dylika »flytande
holmar» med trädvegetation förekommit, och att likartade företeelser vid
dem egt rum. (K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
