Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i de flesta träsk. Från Tingstäde träsk antecknades vid pass 9
arter smärre alger och dylika finnas i alla de öfriga. De äro af
vigt såsom utgörande den hufvudsakliga födan för de snäckarter
och små kräftdjur, hvilka åter i sin ordning tjena till näring åt
fiskarne. Jemte de nu uppräknade allmänna växterna förefinnas
visserligen äfven några få andra, men de äro jemförelsevis alltför
fåtaliga för att gifva någon karaktär åt träsken. Om man nu fäster
afseende vid växternas fördelning i de särskilda träsken, stå Ars
(Bäste) och Fardume träsk såsom de yttersta motsatserna. I det
förra ser man nästan inga växter, endast några få spridda stånd af
ag vid stränderna af de små holmarne, hvilka förenade med grunda
bankar dela detta träsk i tvenne hälfter. I det sednare träsket
deremot frodas en yppig växtlighet af näckrosor, Najas, vattenklöfver,
ag m. fl. I midten af Tingstäde träsk bildar vassen stora och
täta dungar och detsamma är fallet med säfven i Mölnare träsk.
I flera andra träsk förekomma dylika växtsamlingar och man kan
lätt inse, af hvilken vigt dessa äro för fiskarne under lektiden och
sedan som skydd och gömställe för ynglet. Sådana träsk som de
sistnämnda torde kunna få anses vara stadda på öfvergång till myrbildning,
ehuru den träskartade naturen ännu är öfvervägande. Limor
träsk på Fårö synes mig vara ganska långt framskridet på
myrbildningens stadium. Det är grundt, fylldt med säfbevuxna
holmar och från stränderna hoptränges det öppna vattnet allt mera
af agen och vattenklöfvern, som utbreda sig utåt, under det att
Chara-arter alltjemt uppgrunda bottnen. Det torde väl vara på detta
sätt som träsken i Mästermyr m. fl. så småningom blifvit afsöndrade
från hvarandra och instängda, samt mycket långsamt förminskas.
Att träskväxterna efter sitt bortdöende gifva uppkomst åt torfartade
bildningar är redan ofvanföre antydt.
Ibland växternas rötter, på deras blad och i bottnen kring
dem, på algerna vid stranden lefva de lägre djur, som utgöra de
flesta fiskarnes föda. I många träsk hvimlar vattnet af en otalig
massa små kräftdjur (entomostracéer) sådana som bära de vetenskapliga
namnen Sida crystallina, Bosmina longirostris, Polyphemus
pediculus, Lynceus rostratué, Lynceus quadrangularis, Temora velox
m. fl. I Ejkes träsk visade sig vattnet vid stränderna i ordets
egentliga mening fylldt med skaror af Bosmina longirostris, så att
det tillfölje deraf hade en hvitgrå färg, och i Hau träsk var Polyphemus
pediculus ej mindre ymnig. Af snäckdjur hyser intet träsk
mer än 9 arter, de flesta hafva ett mindre antal. Men af dessa 9
är det egentligen ej flera än tvenne, Limncea ovala och Bythinia
tentaeulata, som förekomma i sådan mängd, att de utgöra ett vigtigt
födoämne för fiskarne. Af larver till dagsländor och husmaskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
