Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I DET LANDET DACIEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i klockorna, då ljuda orglarna från hafvets botten, då
går klangen vida kring östersjökusterna och berättar gamla
sägner om det forna Vineta. — —
I afton hvila vågorna. Hafvet slumrar; det sträcker
sig makligt i den glittrande månbryggan långt långt ut
och har alls intet att förtälja.
Men åh, hur härligt dofta icke fläder, rosor och liljor
samt akacians fjäderlätta vippa! Nu i nattens daggvåta
tystnad är blommornas rätta tid att lefva och andas; ty
för den brännande solen och den torra skarpa dagvinden
hänga de sina hufvuden och försmäkta.
Kaprifolierankan kring min veranda bär rika gula
blomklasar, och ur dessas lilla ymnighetshorn sväfva tusen
andeväsen, svaga som en förnimmelse; de tätna omkring
mig, de växa, de taga gestalt och form, allt medan
högsommarens fullmåne skiner fram öfver förfallna tempelhvalf
och spetsbågar i nutidens ruinfyllda Visby.
Också blommornas andar sjunga om de forna dagarna.
Man får lyssna noga och spändt, om man vill höra och förstå
dem, ty för den tanklöse är deras sång som en myggas aflägsna
sum-sum, och han sluter med ovilja sitt af rosenspaliern
omramade fönster för att stänga den ovälkomne nattgästen ute.
Men du, min lilla sagovän, som jag i afton så gärna
ville ha vid min sida, du och jag, vi veta bättre; vi lyssna
båda, andlöst, till dess vi urskilja sångens mening, sådan
den ljuder emot oss om en annan stad, ett nytt
uppståndet Vineta med ännu härligare kyrkor och tempel, än
det som sjönk i hafvet, ett nytt Vineta, stolt och mäktigt
och dock lika litet beståndande som det gamla, dömdt
till undergång liksom detta.
Och medan vi så lyssna, vidröra blommornas andar
våra ögon med sina fina trollspön, så att vi också må
varsna och skåda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
