Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRVISSO LEFVA DE DÖDE.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
friska färgen har dock för alltid flytt från hans kinder.
Lolo torkar med lätt hand svettdropparna från hans panna:
han sofver lugnt. Med hopknäppta händer sjunker hon
ned vid hans bädd, och hennes tårar flyta ljudlöst.
Han slår upp sina ögon, han varsnar sin knäböjda
unga hustru; med plötslig kraft slår han armarna om
hennes hufvud och kysser hennes vackra hår; så sjunker
han åter flämtande tillbaka.
’Min älskade’, hviskar han blidt och ömt, ’det vore
dock härligt, om vi finge vara ännu något litet tillsammans.’
Ljusare dagar randades åter. Sommaren gaf nya
krafter åt den sjukes bröst. Hösten kom, men ack, med nya
sorger: Schiller får icke föreläsa, icke undervisa; den store
skalden måste skona sitt svaga bröst.
Ja, nog är collegiimynt en oviss grund att bygga sitt
bo uppå. Hvarifrån få de tolf thalerna till middag och
kvällsvard? Hvarifrån få mat och värme åt Lolo?
Lolo tänker icke en sekund på sig själf: allt försakar
jag med fröjd för honom, säger hon med eld i blick och
kraft i röst. Men hvarifrån få stärkande föda och
sinneslugn åt min älskade?
Stackars lilla torftiga hem, med dina hyrda möbler!
Icke gifver husvärdinnan mat för intet!
Men ut öfver världen går ryktet om den ädles nöd;
hjärtan krympa samman af sorg, och händer sträckas ut
till hjälp.
Den gode Karl August gifver genast sitt bidrag. Men
från norden kom den bästa hjälpen, från Aladdinsångarens
land, från de blå sundens, de rosenprydda öarnas vänliga
danska land.
Var tröst, haf mod, tidens störste sångare! Hvila
med lugn, tills bättre dagar komma.
’Bättre kunna dagarna icke vara’, säger Schiller i
tacksam rörelse, ’har jag endast henne hos mig. Utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
