I häfdernas hall : verklighetssagor för de unga / 138 (1900) Author: Cecilia Bååth-Holmberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRVISSO LEFVA DE DÖDE.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Var nöjd med hvad du fått se! Du har ändock icke
lämnat Weimar utan en blick i dess mest berömda
boning.

’Huru? Är det icke Schillers och Lottes hem? Finnes
ett annat mera värdt att se och minnas?’

Nej, min vän, förvisso icke. För dig och mig äro
Lolos enkla små rum kärare än den med konstskatter
fyllda ministervåningen. För oss! Låt oss hålla fast
därvid och låt oss svara alla dem, som medlidsamt ömka
torftigheten därinne: enkla möbler, rika hjärtan; liten
boning, stor trohet, stor kärlek och stor lycka!

Schillers hus i Weimar.

Ty nu ha Schiller och Lotte åter fått ett eget hem.
De bo ej längre hos perukmakare Karl Müller i
Windischgasse. Dock icke så långt därifrån. Vi behöfva endast
vika om rådhushörnet, så nå vi strax den gata, som allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>