Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När kvinnor föra krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ma och hennes frimodighet. Hon var van vid att gå rakt
på sak. Hon hade tagit mått av Floyd Vanderlip och
vågade icke göra det mot honom, men hon var icke
rädd för att gå ned i staden och tala med Freda. Och
ned i staden gick hon vid fullt dagsljus, till
danser-skans hus. Hon var själv höjd över dumt. förtal, och
detsamma gällde hennes man, kaptenen. Hon
önskade se denna kvinna och tala med henne, och hon kunde
icke inse, varför hon icke skulle göra det. Hon stod
i snön utanför danserskans dörr i sextio graders köld
och parlamenterade i hela fem minuter med en
tjänsteflicka. Hon hade också nöjet att bli bortvisad från
denna dörr och vandra tillbaka uppför backen,
upprörd över den ovärdiga behandling, för vilken hon
blivit utsatt. Vem var denna kvinna, att hon skulle neka
att ta emot henne? frågade hon sig själv. Man skulle
kunna tro att förhållandet varit omvänt, och att hon
själv var en danserska, som blivit bortvisad från
kaptensfruns dörr. Hon visste med sig själv, att om Freda
hade kommit uppför backen till henne — likgiltigt
i vilket ärende — skulle hon ha bett henne sitta vid
sin härd, och där skulle de ha suttit och talat samman
som två kvinnor. Hon hade gjort något, som stred
emot det som ansågs passande, men hon hade trott, att
det förhöll sig annorlunda med kvinnorna nere i
staden. Och hon blygdes över att hon hade utsatt sig för
en sådan skam, och hon var mycket ovänligt stämd mot
Freda.
Freda förtjänade emellertid icke detta. Mrs
Epping-well hade stigit ned från sin höga ställning, för att
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
