- Project Runeberg -  Råd och anvisningar angående hästens ändamålsenliga vård /
28

(1892) [MARC] Author: John Vennerholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Okynne och ilska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28
och varsamhet, goda ord och lampor äro medlen att före-
bygga kitslighet och ondsinthet hos djuret under sådana
förhållanden.
Okynne och ilska utvecklas äfven mycket lätt därigenom,
att djuren straffas på ett oriktigt och oförnuftigt sätt. Vi
äro fullt öfvertygade, att djur i allmänhet, och icke minst
hästar, kunna och böra behandlas med godhet, men vi tro
äfven, att ett lindrigt straff någon gång kan vara på sin
plats såsom ett medel att tydligare uttrycka ogillande af
något djurets beteende. Ett sådant straff måste dock an-
vändas med mycken urskillning och försiktighet, om det
icke skall skada i stället för gagna; och det bör alltid ske
omedelbart efter förseelsen och utan hetta.
Många hästar göras också ilskna vid tämjningen, denna
må nu afse att dressera dem för sadel eller åkdon. Det är
helt naturligt, att en ung häst, när han skall inhämta åt-
skilligt, som för framtiden kommer att fordras af honom,
ej alltid genast kan fatta detta, och då är det ingalunda
ovanligt, att djurtämjaren söker att genom våld åstadkomma,
hvad han han eljest lättare skulle vinna genom någon be-
räkning och tålamod. Det händer då, att hästen ej godvil-
ligt fördrager de obilliga och orättvisa straffen, utan sätter
sig upp emot sin plågare, och hans ondsinthet kan gå ända
därhän, att han blifver nästan oanvändbar för allt slags ar-
bete. Dresseraren har i sådant fall förvandlat ett fromt och
villigt djur till ett odugligt och farligt vilddjur.
På inånga andra sätt kunna hästar också göras elaka
och ondsinta, men det sagda må vara nog, och det har an-
förts endast för att göra hästägare och hästskötare uppmärk-
samma på sådana förhållanden. Men har en häst verkligen
blifvit elak, så bör man söka bortarbeta detta fel. För så-
dant ändamål bör hästen öfverlämnas åt en lugn, sansad och
hästkär man, som får sköta, fodra och köra eller rida den.
Ett allvarligt bemödande utan allt slags våldsamhet; vänligt
tilltal samt, ^ då hästen visat sig lydig, uppmuntringar me-
delst smekningar och smärre läckerbitar, som man af erfa-
renhet vet, att hästen värderar, äro utan tvifvel de tjänligas-
te medlen. Att i detta hänseende gifva några detaljerade
föreskrifter är svårt; en person, som håller af djuret och
som har mod och uthållighet, kan genom tålamod och var-
samhet förvandla den ilsknaste och mest ostyriga häst till
ett sedigt och stillsamt djur. Lugn och ihärdighet erfordras
härför, men de belönas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 20:22:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hastvard2/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free