- Project Runeberg -  Råd och anvisningar angående hästens ändamålsenliga vård /
29

(1892) [MARC] Author: John Vennerholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Istadighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29
Kap. VII.
Istadighet.
Stundom får man se en häst, som, oaktadt körsvennens
ryckningar i tömmarna samt utdelande af piskslag på pisk-
slag, icke rör sig från stället. Detta kallas istadighet och
kan hafya flera orsaker såsom ovana vid arbete eller ömhet
i de delar, som tryckas af selen. Sådant förorsakar, att häs-
ten, då han skall gå framåt, i samma ögonblick han känner
tryckningen af selen tager ett steg tillbaka, och detta gör
han gång på gång, till dess han antingen öfvervinner sin
fruktan och sin smärta och tager lasset med sig eller ock
stannar helt och hållet och ej kan förmås att gå vidare
framåt.* Stundom kan samma företeelse vara beroende på.
att något fel begåtts vid selningen, att en rem, en lock af
hästens man eller något annat, kommit att ligga under vik-
tigare delar af selen och framkalla ett smärtsamt tryck eller
slitning på något ställe. I sådana fall bör man genast tillse,
hvad som felas och rätta detsamma.
Den vanligaste formen af istadighet, men som egent-
ligen icke förtjänar detta namn, är det ej sällsynta förhål-
landet, att hästar, som äro sysselsatta med tungt eller an-
strängande arbete, någon gång stanna, i synnerhet om de
skola gå uppför en backe. Hästen stannar då antingen till
följd af trötthet eller för att samla krafter till den ansträng-
ning, som väntar honom. Skulle vi ej från oss själfva i
detta fall kunna hämta en förklaring, som visar oss, att det
hvarken är okynne eller dålig vilja, som föranleder hästens
stannande? Om t. ex. en människa drager eller skjuter en
kärra, så se vi henne allt emellanåt stanna och hvila sig,
för att därefter med förnyad kraft sätta sig i rörelse. Icke
*) Ett godt medel att förekomma sårnader och tryckskador, som fram-
kalla denna smärta, är att begagna hästskyddare. Sådana borde därför finnas
på alla åkdon, företrädesvis arbetsåkdon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 20:22:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hastvard2/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free