Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
Dessa sednare pjeser kallades »stycken med akterladdning».
De mindre fästades medelst en skruf i en ekplanka, de
större lades på ställningar.
Denna tids pjeser saknade all taktisk indelning och
voro blandade om hvarandra, gröfre och mindre kalibrar.
De serverades af s. k. »byssemästare» eller skråhandtver-
kare, som reste omkring för att erbjuda krigförande sin
tjenst; dessa byssemästare voro till större delen tyskar
och det var först längre fram, som svenskarne sjelfve lärde
sig handtera pjeserna, hvilka kördes af formän, förhyrda
med sina hästar för hvarje fälttåg.
Denna tids kanoner användes nästan endast i fäst-
ningskriget; begagnades de någon gång i fältslag, måste
de i anledning af den långsamma och nästan omöjliga
manövern föras före slagets början till det ställe der de
- skulle verka och der qvarstodo de sedermera under sla-
gets lopp. Härigenom föllo de också lätt i händerna på
en hastigt anfallande fiende och kunde blott i ringa mån
bidraga till slagets utgång, likasom det ej blef möjligt
att betäcka en armées reträtt med artilleri, då detta jemte
trossen först måste föras undan. Serveringen gick också
långsamt; en god byssemästare kunde göra omkring 30
skott om dagen.
Under Gustaf I:ste ordnades »archliet» eller »artela-
rijt«, hvarjemte pjeserna indelades i murbräckor och fält-
skytt, hvardera af dessa afdelningar bestående af stycken
utaf åtskilliga slags kalibrar. Dessutom funnos äfven
»fyrbössur» och »bölare», som användes till kastning, och
jemte murbräckorna begagnades till fästningars intagande
flere slags af krut oberoende maschiner.
Artilleriet stod då under befäl af en tygmästare och
hans löjtnant.
Det förbättrades sedermera under Erik XIV:s, Johan
III:s och Carl IX:s regeringar och hertig Carl förde en
lång tid befälet öfver »riksens archli».
Belägringen af Warberg, var en af de mest fram-
stående tilldragelserna för artilleriet under denna epok.
Den börjades den 27 Augusti 1567, sedan konung Erik
XIV:s bröder, hertigarne Magnus och Carl, ankommit med
åtskilliga fältstycken och murbräckor. Svenskarne sköto
om natten »eld och fyrverk med all makt» in i staden,
som derefter intogs, sedan vallarne blifvit stormade. 50
tyska soldater, 100 fransmän och skottar, bland hvilka
äfven var den sedermera som fältherre ryktbare Pontus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
