Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
de la Gardie, gjordes till fångar. Härefter belägrades sjelfva
slottet, som var starkt befästadt med vallar och murar,
samt dessutom väl försedt med så val manskap, som styc-
ken. Sedan en stor del af muren på östra och södra
sidorna blifvit nedskjuten, uppfordrades slottet, men utan
framgång, hvarföre skjutningen med häftighet fortsattes,
dervid på en dag 1300 skott med 5 hela och 4 halfva
»kartover» lossades. Efter några dagar intogs också slot-
tet. I Norge misslyckades s. å. för svenskarne belägrin-
gen af Aggerhus. Belägringsartilleriet derstädes ut-
gjorde 30 stycken. |
Vid denna tid stod allt artilleri under: befäl af e
»öfverstearchlymästare», sedermera benämnd »öfverste-
tygmästare». Under honom hade archlymästarne närma-
ste vården om allt skyttet till lands och vid hvarje fäst-
ning tillsattes en särskildt sådan. Den som kommende-
rade skyttet i fält kallades »fältarchlymästare». Manska-
pet delades i »bysseskyttar» för att servera styckena vid
skjutning och ker Jo för kastpjeserna. Till deras
komplettering togos begriplige män ur landtfännikorna.
Öfverstearchlymästare voro: år 1562 LARrs PEDERS-
sSoN HårpD till SeGeErstap och år 1591 BENnGT SÖFFRING-
SON; JACOB BERFELT var öfverstetygmästare år 1602. Isla-
get vid Stångebro den 25 September 1598 anförde tyg-
mästaren TÖNNES MAYDEL konung Sigismunds artilleri och
blef tillfångatagen, hvarjemte alla fältstycken, som öfver-
kommit Stång, gingo förlorade. Artilleriet omtalas äfven-
ledes sedermera under belägringarne af Dorpt och Koc-
kenhusen år 1601, samt i slaget vid Kirchholm d. 17
September 1605, der 11 pjecer föllo i fiendens händer.
Materielen delades vid denna tid i stora och lilla archliet.
Till det förra hörde allt skytt, som fanns i fästningarne,
skepps- och fältarchliet, med stycke- och projektilgjute-
rier, krutbruk och salpetertillverkningar m. m., äfvensom.
kronans rustkammare och verkstäder; till det sednare
kom »alla slags värjor» (så kallades hvarje handvapen;
öfvervärjor voro skjutgevär, undervärjor svarade mot nu-
tidens benämning undergevär), med verkstäder för kling-
och öfriga vapensmiden. :
Skyttet bestod för öfrigt som förr af det »grofva»
eller »murbräckor» och »fältskyttet», hvartill kom »storm-
stycken ämnade att vid belägringar fördrifva breschens
försvarare och »fyrpilsstycken» för att afslå stormningar.
Många och stora voro de fel, som vidlådde denna tids
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
