Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Reformism och revolutionism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfostras, vårdas och undervisas i av staten inrättade
anstalter. — Man bör jämföra dessa
övergångsprojekt med de i Marx’ kommunistiska manifest
föreslagna åtgärder som “oundvikliga medel till
en revolution av hela produktionssystemet. (S. 30,
sv. övers. 1909).
Quiding anser desslikes “den fredliga
reformvägen erbjuda stora fördelar”. Men är
“överklassen rent omöjlig och sålunda själv framkallar
den våldsamma omstörtningen, må då tillfället
åtminstone begagnas väl“. (Oktavuppl. II: 6). Han
anser t. o. m. “massornas diktatur”, uttrycket är
hans eget (använt i kvartuppl.), kunna bli
nödvändigt. Han kan för övrigt icke nog gissla “det
historiska förnuftets man“, vilken “stannar med
vördnad framför le fait accompli“, vilken är “blint
undergiven vanans makt ... och tål icke andra
reformer än sådana som föra med tuppfjät framåt
på den historiska kontinuitetens väg“, vilken “icke
mäktar se skogen för bara träd”, vilken “möjligen
känner förträffligt vad som består men litet eller
intet av vad som borde bestå“. (Oktavuppl.,
I: 128, 152, 158, 177 m. fl. ställen).
För Almquist, diktaren och allmogedyrkaren, är
blotta ordet revolution “förhatligt”, icke minst på
grund av ordets godtyckliga användande i tid och
otid. Revolutionen är för honom under alla
omständigheter en laglig revolution. Lagen skall
upphävas genom lagen, av den myndighet som
därtill eger laga makt. (Monografin, s. 547).
Våra svenska samhällsreformatorer hysa samma
motvilja för våldsamma omvälvningar som de
franska samhällslärarna Saint Simon, Fourier, Cabet
och Proudhon, deras lärare. Proudhon förlägger
tyngdpunkten för samhällets nydaning till en
omläggning av cirkulationen eller varuomsättningen
medelst införande av ett banksystem utan nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
