Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Reformism och revolutionism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommande ränteväsen. Fourier i Frankrike och
Owen i England anbefalla den rent experimentella,
kooperativa vägen. Såväl deras som Proudhons
projekt äro helt och hållet av opolitisk natur.
Proudhon förklarade att de våldsamma
revolutionerna fått en ände genom hans “revolutionära”
bankprojekt. Man kan häller icke i ett mer
flammande språk läsa något mer drastiskt än Proudhons
skräckmålningar av en revolution[1]. Cabet,
principiell motståndare till ett partiellt genomförande
av socialismen i mer eller mindre från det övriga
samhället och kulturen isolerade bygder, ehuru
han mot sin vilja drogs in på denna av honom
principiellt förkastade bana genom den folkrörelse
hans “ikariska” folkskrifter framkallade, var liksom
saint simonisterna ivrig anhängare av “lagvägen”.
Sålunda säger han i sina till svenskan översatta
kommunistiska trosbekännelser att
“kommunismen endast kan införas genom allmänna
omdömets makt, genom nationalviljan, genom ett enhälligt
samtycke eller genom en stor pluralitet, med ett ord genom
lagen ... Jag tror att man för att bilda det allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
