Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vederbörligen utropat hälst av främlingar, då man
vanligen slår över till den motsatta ytterligheten:
prisar och beundrar utöver alla rimliga gränser.
Hur Quidings värk förringades, när det först såg
dagen, kan man finna tillfyllestgörande
bevismateriel hos Quiding själv i hans företal till tredje
delen av hans samhällsbok. Namn nämnas icke,
ty de anfallande voro anonyma, men vilka blivit
sedermera så småningom uppdagade; Quiding
visste säkerligen icke häller något om deras
borgerliga namn.
Viktor Rydberg kunde så illa uppskatta
“arbetskarlens” märkliga bok att han trodde att den
kunde avspisas med gyckel och hån. Hans
anmälan om bokens andra del införes osignerad och
med en särskilt utmärkande stil som ledare i
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, vars
redaktion han då tillhörde, för den 11 juni 1872.
Bergstedt, en man med, som vi förut framhållit,
stor och omfattande bildning samt i hög grad
intresserad för sin tids sociala företeelser, talar i
sin tidskrift “Samtiden” med största respekt om
August Comtes mönsterrepublik m. fl. förslag, men
har endast löje för samma idéer och förslag, då
de gå igen hos Quiding. Comte förstod
Bergstedt utmärkt men Quiding inte alls, utan att detta
kan läggas Quiding till skuld. Quiding värkar
som ett enda stort frågetecken. Han var
“arbetskarlen” som ingen rätt visste huru han rätteligen
borde tagas: skulle man ta honom på allvar eller
driva nojs med honom? Man försökte båda
delarna, men det ville icke riktigt lyckas, man var
för osäker om honom.
Bergstedt skriver vidare i sin tidskrift i
berömmande ordalag om en i England utkommen och
sedermera år 1871 till svenskan under titeln “Ett
kommande släkte” översatt utopi “The coming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
