- Project Runeberg -  Socialismen i Sverige 1770-1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar /
218

(1913) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utkom, och 1874. Inledningen till tredje delen,
där Quiding går till rätta med sina anonyma
recensenter, förtog tydligen Bergstedt lusten att
fortsätta med att bespotta Quiding. Bergstedt var
under alla förhållanden en god och hederlig samt
socialt upplyst man. Han torde nu insett att han
visavi Quiding slagit in på en falsk stråt. Ehuru
i Bergstedts ögon en fantast, ger Bergstedt dock
Quiding så pass mycket erkännande att han säger,
att “man lärer mera förnuft av en sådan än av
många, som i hela sin tid aldrig skrivit något
annat än snustorrt förnuft”[1].

Om anmälarna i G. H. T. (Rydberg) och i
“Samtiden” (Bergstedt) uttalar Quiding som sitt
slutomdöme ifråga om halten av deras kritik att “deras
referat av hans bok äro ungefär lika bra.“

“Samtiden har icke förmått ens rimligt referera första
bokens innehåll och syfte. Han uppställer därutur härs och
tvärs lösryckta bitar, dem han påstår sig hava uttryckt bättre
än jag, vilket är möjligt. Och tyckes mena till slut: så och
så säger han; har ni hört på maken? Jag vill hålla troligt att
icke många hört maken, därtill äro både tankar och uttryck
allt för egna. Men ändå ett strå vassare kan “Samtiden”
få höra, om han lever. Emellertid utvisar hans raffinerade
stil en i formelt hänseende fullständigt utlärd författare, för
vilken nu blott återstår att lära sig tänka i sak egna tankar.”
(III: 13-14 o. 18).

Att Quiding varit glömd, okänd och
underskattad även senare, därom lämnar till en början
von Bergens tidskrift “Framtiden” vittnesbörd.
Den översätter gång efter annan tyska och franska
uppsatser om den franska socialismen och dess
banérförare. More och Campanella ägnas en
uppsats av själva C. D. af Wirsén. Men om
Quiding och hans samhällsbok inte ett jota. Han
var visst dem för svårsmält. I Quiding-monografin


[1] Jfr “Samtiden”, årg. 1872, s. 429.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free