Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Makt-teorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annat än en serie förändringar som lett till
underkastelse och slaveri, varit m. a. o. från början till
slut en strid om intressen, varvid rätten endast
och allenast är det auktorativa uttrycket för
intressen som gått segrande ur striden”. (Essais sur
la conception matérialiste de l’histoire, Paris, 2:a
uppl., 1902, s. 225).
Lassalle, vilken hyllade en från Marx avvikande
“ideologisk” uppfattning av rätten, anser likväl
att ett lands sociala och politiska förhållanden stå
i beroende av de i ett land faktiskt rådande
tillstånden och reala maktförhållandena. Rätten borde
gå före makten, i värkligheten går dock alltid
makt före rätt, alltid och så länge tills rätten å
sin sida har samlat bakom sig en tillräcklig makt
för att krossa orättens makt. All social och
politisk rätt har hittills alltid varit en fråga om “reala,
faktiska maktförhållanden”. En författning,
nedskriven på papperet, är utan betydelse, blott “ett
blad papper”, om en makt icke står därbakom
och den icke motsvarar de värkliga i samhället
bestående maktförhållandena.
Gick rätt före makt eller makt före rätt, frågar Lassalle
med hänsyn till sitt lands politiska förhållanden på hans tid,
då den preussiska nationalförsamlingen i november 1848
sprängdes med bajonetter? Gick rätt före makt eller makt
före rätt, då den till revision inkallade kammaren trots
artikeln 112 i den oktrojerade författningen 1849 på nytt
upplöstes? Och så fortsätter Lassalle att fråga med
hänsyftning på sitt lands politiska rättsbrott och
regeringsdespotism. (Ueber Verfassungswesen, etc., av Bernstein utg.
uppl. 1907).
Åsikten om att stats- och rättsordningen blivit
av fåtalet påtvingad flertalet genom krig och strid
är enligt Anton Menger maktteorins innehåll.
(Folkpolitik, s. 5). “Alla hittillsvarande rättsordningar
ha uppstått i sista hand ur maktförhållanden och
ha fördenskull alltid fullföljt ändamålet att främja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
