Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Makt-teorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de få mäktigas nytta på de breda folklagrens
bekostnad”. (Neue Staatslehre, s. 3).
Egendomsordningen definieras av Menger som “en
fordomtima genom list och våld grundad ordning”.
(Folkpolitik, s. 27). G. F. Steffen, vilken vänder sig
mot uppfattningen att klassindelningen eger sin
förnuftiga och uteslutande grund i
arbetsfördelningen, möjliggörande samhällsfunktionernas
utövning, och enligt vilken äldre tiders förhållande
mellan slavegare och slavar, länsherrar och livegna
och en nyare tids förhållanden mellan arbetsgivare
och arbetare “i grunden skulle vara varken mer eller
mindre än den bästa (av människonaturens
bristfälliga beskaffenhet på varje särskilt
utvecklingsstadium betingade) anordning för den ekonomiska
produktionens organisering och de ekonomiska
företagens ledning” — gör likaledes gällande att
människorna drivits av “ett dominerande begär
att utöva våld mot medmänniskor och att härska
över dem i främsta rummet för vålds- och
härskarvärksamhetens egen skull och blott i andra
rummet, först senare i utvecklingen därjämte för
att uppnå vissa ekonomiska fördelar”. Och ännu
i dag sträva de härskande folken och klasserna
“efter en för deras politiska och rättsliga
herravälde möjligast effektiv social organisation”.
(Sociologi, 1911, s. 434, 436 o. 437).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
