Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Quidings historieuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltså en serie av förlopp, vilka äro beroende av
en naturlag — ej tillfällighet — samt av den
behärskas, så måste de förlopp, varav denna
naturprocess är sammansatt, alltid och allestädes ha
varit de vi iakttaga både i förfluten tid av kända
historiska akter och i närvarande tid“. (Der
Rassenkampf, s. 176—177). Genom hela sitt
glansfulla värk följer Gumplowicz samma tankegång
rörande folkstammarnas utveckling alltifrån deras
begynnelse — “uranfang“ — som Quiding rörande
rättsbildningens historia alltifrån dess ursprung
“i urtidernas natt“.
Eganderätten har, understryker Quiding, icke utgått “från
en förnuftig insikt om vad som borde vara utan har endast
och allenast en historisk grund”. (I: 8). Rättens ursprung
är “ett rent historiskt”. Rätten är “helt enkelt ett från
hedenhös kvarstående faktum; och dess utbildning till det
skick vi nu hava för ögonen har skett efter hand par la
force des choses... Genom de under tidernas lopp
förändrade rättslagarna har man blott sökt att för tillfället
komma från varje tids svårigheter, dem en sådan rätt måste
hava i följe desto mera, ju mer de industriella förhållandena
växte från barndomstillståndet”. (Kvartuppl., s. 454).
Genom Quidings stränga särskiljande mellan
historisk och filosofisk forskning har hans
historieuppfattning fått en dubbelmening, som är alldeles
nödvändig att noga beakta, om man vill låta
honom komma till sin fulla rätt. Enligt Quiding
ser den historiska forskningen “sakerna sådana
de äro“; den filosofiska forskningen “därutöver
vad de enligt deras natur, deras idé borde vara...
den förra är detaljernas, den senare översikternas
upptagare; den förra samlar fakta, den senare
bedömer dem“. (I: 100).
Quiding bedömer det närvarande och det
förgångna sålunda realistiskt efter en historisk
måttstock, men framtiden skådar han med filosofens
ögon. Hädanefter skall förnuftet, det klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
