Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Vi finder i denne Bog en forunderlig Blanding
af forskjellige Sprogformer. Dels alm. norsk Tale-
sprog, mere eller mindre skjødesløst: Hvor roligt
d’er i skogen; se om”n er istand; hun skalv; hun
følte blodet for sig til hovedet [burde have hedt
hodet|; Eli mente, det blev for sent for sig; det var
du, som fortalte det; det var du Bård, som vilde
det osv. Snart Dialekt: skittent hår (bergensk; klin-
ger ufint paa Østlandet; senere skriver B. skidden);
et ur kakkede; han trev den vakreste gjente; bjørk
(men birketre); trøysam; stor og slåpen; aljamt,
jambred; rauk att ende; kunnug; migmaur;
drage på smilen; de valt overende (men ogsaa vel-
tede sig); lippe; trød ikke ned engen (men ogsaa
trede på og trodte d. e. traadte): berføtt; snygg;
gråte, græter, gret, gråtet; over al gård, al bygd,
alt land, smile over alt ansigt osv.; en blomster
(det heder en Blomst, nynorsk en blom, men et
blomster). Ogsaa rene (theoretiske) Landsmaalsfor-
mer forekommer: »han leste undan<, hvad der tager
sig underlig barokt ud, omtrent som naar man midt
i en Samtale pludselig begyndte at tale Oldnorsk’*);
skapnad; vadmål.
Blandingsmaal: B. bruger stadig take f. Ex. take
mat til sig; i norske Bygdemaal heder det enten
taka eller mest alm. ta. Allerrarest er take i bryl-
1) Senere skriver BJØRNSON snart vestl. unda, snart østl.
unna. ÅSBJØRNSEN holder sig alm. til unna: »stjæle Hestene
unna dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
