Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
ERLANI) NORDENSKIÖLI>
Då flickan får sin första menstruation, sättes hon in
i en afbalkning i hyddan, i ett slags skåp. Hennes hår
kort-klippes och hon får först komma ut, när det växt halflångt.
o
Åtföljd af modern får hon gå ut och göra det nödvändigaste,
bada etc. Mellan första och andra menstruationen skall
flickan hålla diet. Hon får äta kokt majs och mjöl. Detta
bruk kallas af chané »vimundia».
I en chanéby, Aguaråti, såg jag en flicka, som satt i
ett sådant skåp. Hon satt och spann. Jag tittade in i
skåpet, hvilket visst var mycket illa gjordt, tv samma dag
försvann både flickan och hennes skåp.
P. Chomél) berättar redan om detta bruk hos
chiriguano. Han säger, att indianerna tro, att det är en orm,
som stuckit flickan.
När flickan kommit ut ur denna fångenskap, är hon
färdig att gifta sig.
När chanégossen var ungefär tio à tolf år, genomborrade
en särskildt däri förfaren man hans underläpp. I hålet
stacks en liten träpinne.
Gossen fick ligga en dag. Hans farfar kom och ref
djupa sår på hela hans kropp, för att han skulle blifva
modig i strid och en god jägare. På morgonen, medan vattnet
ännu var riktigt kallt, förde han honom att bada, för att
han skulle bli en riktig man.
Under en dag fic-k fadern icke äta, för att gossen icke
skulle bli pratsjuk. Detta visar att dessa indianer ej tycka
om pratsjuka människor.
När gossen blef äldre, bytte han ut träpinnen mot en
större och när han blef man, kunde han stoltsera med en
stor knapp, »tembeta» i underläppen (bild 79). Denna
skulle vara af trä, i hvilket turkos- eller crysolitbitar
voro insatta med vax. Bland chané och de flesta
chiriguano ha numera blott de gamla tembeta. IIos
chiri-guanohüfdingen Maringay, som vördar gamla seder, där
’) P. Chomé, sid. 320. Samma pater talar äfven om bruket af
couvade hos dessa indianer, sid. 321. Lcttres édifiantes. T. XXIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
