Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS LIF
147
borras hål i underläppen på alla gossar. Maringay hör till
de gamla, som säga föraktligt: Den »ava», den man, som
ej bär tembeta, han ser ut som en »eufla», en kvinna. Att
kalla män för kvinnor, det är att skymfa på chiriguano vis.
Dessa, som äro »ava», säga om chané, som bruka ha
små tembeta, »c-unareta», kvinnor.
Numera tillverkas de flesta tembeta af de hvite i
bergstrakterna af tenn och glasbitar. Bland dem, som tillverkat
sådana, märkes italienaren Pablo Piotti. Hans verk ha
till ocli med kommit öfver till europeiska muséer, utan
att någonsin ha varit i en indianhaka. Fordom hade
chiriguano äfven tembetas af genomskinligt harts x).
När chiriguano- eller chanégossen vill gifta sig,
skickar han till flickans föräldrar allt möjligt jaktbyte.
Yoca-pov berättade mig att utanför deras hus, lägger han ved.
Användes veden, betyder det samtycke. Finner han veden orörd,
är han afvisad. Har han haft lycka med veden, anhåller
han om flickan hos hennes moder. Denna svarar då, att
hon icke kan veta, om han blir en bra man, som kan skaffa
mat åt sin hustru. För att visa detta får han tjäna
ungefär ett år hos den blifvande svärmodern. Äktenskapet är
sålunda här ett slags köp.
På samma sätt som chané- och chiriguanomännen fria
i våra dagar, friade de för två hundra år sedan 2).
Natten före bröllopet sofver gossen med sin flicka.
Detta firas med ’ dryckesfest utan andra ceremonier än
mycket majsölsdrickning. De nygifta lyckönskas. I regel bo
de unga fortfarande en tid kvar i svärmoderns hus.
Det synes mig som om äktenskapen i regel äro lyckliga. I
chanéhöfdingen Vocapoys by hade jag tillfälle att iakttaga
flera nygifta par. Smekmånadens lycka syntes mig
oförställd, och de unga hustrurna arbetade sträfsamt för sina
män. Hos indianerna som andra folk finnas dock kvinnor
af olika karaktär. Där voro de, som hela dagen arbetade
’) P. Chomé: Lettres édifiantes. T. XXIV, sid. 317.
2) P. Cliomé. 1. c. sid. 319.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
