Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var natt, en kall vindpust fläktade öfver
prestens hufvud; han slog upp ögonen, och det var just
som skulle månen lyst in i rummet, men månen sken
icke; det var en skepnad, som stod vid hans säng;
han såg sin aflidna hustrus vålnad, hon såg på honom
så djupt bedröfvad, det såg ut som skulle hon vilja
säga någonting.
Och mannen reste sig till hälften upp ur sängen,
sträckte armarna emot henne och sade: ”Är icke
heller dig den eviga hvilan förunnad? Behöfver äfven du
lida? du, den bästa, den frommaste!”
Och den döda böjde sitt hufvud till ett ja och
lade handen på bröstet.
”Och kan jag skaffa dig ro i grafven?”
”Ja!” ljöd det till honom.
”Och på hvad sätt?”
”Gif mig ett hår, blott ett enda hår af hufvudet
på den syndare, hvars eld aldrig skall släckas, den
syndare, som Gud vill störta i helfvetet till evig pina!”
”Ja, så lätt må du väl kunna lösas, du rena, du
fromma!” sade han.
”Så följ mig!” sade den döda. ”Vi halva tillstånd
dertill. Vid min sida sväfvar du, hvart dina tankar
vilja; osynliga för menniskorna stå vi uti deras
hemligaste gömslen; men med säker hand måste du peka
på den till evigt qval dömda, och innan hanen gal hör
han vara funnen.”
Och hastigt, likasom burna af tanken, voro de i
den stora staden; och från husens väggar lyste med
eldbokstäfver dödssyndernas namn: högmod, girighet,
dryckenskap; vällust, korteligen, syndens hela sjufärgade
regnbåge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
