- Project Runeberg -  I Sverige /
87

(1851) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Wilhelm Bäckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


XV.

Sala.



Sveriges store konung, Tysklands räddare, Gustaf
Adolf
, anlade Sala; den lilla skogen nära härinvid är
ännu omhägnad och skyddad af sägnen om hjeltekonungens
ungdomskärlek, hans möten här med Ebba Brahe.
Sala silfvergrufvor äro de största, djupaste och äldsta i
Sverige: de sträcka sig till hundra sjuttio famnars djup,
alltså nästan till ett lika djup som Östersjöns. Detta
ger redan anledning till något intresse för en liten
stad; huru ser nu denna stad ut? ”Sala,” säger
resebeskrifningen, ”ligger i en däld, uti en flack och föga
angenäm nejd.” Och så är det äfven. Åt det hållet
var ingenting vidare angenämt, och landsvägen förde
oss genast in i staden, som är en stad utan all fysiognomi.
Den består af en lång gata med knut på och
sedan några trådar; knuten är torget, och trådarne äro
ett par gränder, som hänga dervid. Den långa gatan,
det vill säga lång i en liten stad, var alldeles
menniskotom, ingen syntes komma ut genom portarna, ingen
syntes i fönsterna. Det var derföre en glädje att
ändtligen vid en krambod, der det i fönstret hängde ett
knappnålsbref, en halsduk och två thépannor, få se en
menniska, en ensam, stillastående bodbetjent, som lade
sig öfver disken ut emot den öppna dörren, och tittade
ut. Säkert skref han på aftonen i sin dagbok, ifall han
förde någon sådan, ”i dag for här en resande genom
staden, vår Herre kände honom, men inte jag!” Ja,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isverige/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free