- Project Runeberg -  I Sverige /
99

(1851) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Wilhelm Bäckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

två, och på samma sätt flögo de bort igen; om en af
dem blef död, så stannade maken här, långt sedan de
andra voro borta, väntade, klagade och flög slutligen
ensam sin kos.

Då jag om aftonen gick ifrån prestgården, — det
var nytändning, — restes majstången. Öfver sjön
Siljan in åt elfven kom den lilla ångbåten Prins August
med båtar i släptåg; en spelman landsteg; han blåste
till dans under den höga, bekransade majstången, och
rundt omkring henne gick det i lustig sväng, så muntert,
som skulle hela lifvet vara en vacker sommarnatt.

Nästa morgon var midsommarfesten; det var en
söndag, den 24:de Juni, en vacker, solklar dag; Det
mest pittoreska vid festen är att se folket från de olika
socknarna komma i skaror i stora båtar öfver sjön Siljan
och stiga i land.

Vi åkte ut till landningsstället Barkdalen och
mötte redan, innan vi ännu hunnit ur byn, hela
skaror, som kommo derifrån, samt likaledes uppe från
bergen. Nära till sjelfva Leksand ligger på ömse sidor
om vägen en lång rad låga träbodar, som invändigt få
sitt ljus endast genom dörren; de bilda en hel gata
och tjena till stall för socknefolkets hästar, men äfven,
— och detta var händelsen isynnerhet denna morgon,
— till att gå in i och laga sin paryr i ordning. Nästan
de flesta bodarne voro fyllda med bondqvinnor, som
lossade upp och knöto till kläderna, för att få dem i
riktiga veck, och mellertid ideligen tittade ut genom
den låga dörren, för att se, hvem som gick förbi. Mängden
af ankommande kyrkogångare tilltog; män, qvinnor
och barn, gamla och unga, till och med dibarn,
ty vid midsommarfesten blir ingen hemma att passa på
dem, och derföre måste de med; alla skulle till kyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isverige/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free