Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
står du der och gapar efter på de främmande, som
skulle du aldrig ha’ sett folk förr! Packa dig ner på
logen och tröska!” Och Gustaf ställde sig dum och
tölpaktig och gick att tröska. Det föll icke fogdens folk
in, att drängen, som fått stryk, just var den, som de
skulle gripa. På alla vägar, öfver hela Dalarne,
hvimlade det af spioner och väpnadt folk, som sökte efter
de fogelfrie, dock mest efter Gustaf Eriksson Wasa.
Dalallmogen visste, att han fanns deruppe, visste,
att han anförtrott sig åt dem, och hvar och en svor i
sitt hjerta, att han, såsom alla dalkarlars gäst, skulle
vara trygg hos dem; ingen ville bli en förrädare såsom
Arendt på Ornäs.
Sven i Isala trodde icke Gustaf säker hos sig, utan
önskade flytta honom högre upp i skogen till Marnäs
by; här bodde två redliga män, bröderna Matts och
Pehr Olofsson; men på alla vägar dit stod vakt, vid
hvarje grind och vid hvarje bro; derför gömdes Gustaf
i ett halmlass, som Sven sjelf körde, och det midt ibland
fogdarnas utsände; en af dessa stack sitt långa spjut in
i halmen och träffade Gustaf i ena benet. Såret var
lindrigt; men blod droppade dock ut genom halmen,
och, då Sven fick se det, skar han obemärkt sin häst i
foten, så att han blödde, och ingen fattade misstanke.
I Leksands skogar, vid Ljungsöån under ett stort,
kullfallet träd, hvars grenar intogo ett ansenligt rum,
dolde bröderna flyktingen i tre dagar och tre nätter samt
buro dit till honom hans föda. Ännu en natt fann
han skygd och hvila här under en stor hängbjörk; här
väcktes hos honom beslutet att tala till den församlade
menigheten, och han vågade sig till Rättvik. Der på
kyrkogården talade han till allmogen om blodbadet i
Stockholm och allt det onda, svensken måst lida;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
