- Project Runeberg -  I Sverige /
122

(1851) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Wilhelm Bäckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


XXI.

I Skogen.



Vi äro ett långt stycke öfver elfven, vi hafva
lemnat åkerfälten och äro nyss inkomna i skogen, der vi
stadna vid detta lilla värdshus, som till midsommar är
smyckadt öfver dörr och fönster med gröna grenar.
Hela köket är fullhängdt med björklöf och blomstrande
rönngrenar; knäckbrödet hänger på långa stänger under
taket, skogsöknens manna sväfvar öfver hufvudet på den
gamle, som der står och blankskurar sin messingskittel.
Skänkrummet, der bönder sitta och svira, är lika
ståtligt prydt med grönt. Midsommarn reser öfverallt sin
löfhydda, som dock är störst i skogen sjelf; han sträcker
sig milslångt, och milslångt går vår väg der, utan
att vi få sigte på ett hus eller möjligen möta någon
åkande, ridande eller gående. Kom! hållkarlen spänner
friska hästar för vagnen; kom med in i den stora
skogsöknen, vi hafva jemn, banad väg att fara, luften är
sommarvarm, och det doftar af björk och Linnea. Det
går uppför backe och utför backe, alltid i bugter, och
derigenom blir det omvexling, men likväl alltid skogen,
den täta, tjocka skogen; vi åka förbi små sjöar; hvilka
ligga så djupa och stilla, som gömde de natten och
sömnen under sin mörka glasyta. Nu äro vi vid en
skogsslätt, der rundtomkring blott förkolnade stubbar stå på
sin rot; den långa sträckan är svart, afsvedd och öde;
icke en fogel ses flyga deröfver. Nu helsas vi åter af
höga hängbjörkar; en ekorre springer lekande öfver
vägen och upp i trädet; vårt öga spejar ut öfver den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isverige/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free