Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogbevexta bergsidan, som höjer sig så långt, långt uppåt;
men ännu skönjes intet hus, ingenstädes uppstiger den
blåaktiga röksky, sam visar, att här finnas menniskor.
Solen skiner varm, flugorna dansa kring hästarna, sätta
sig på dem, flyga äter upp, dansa för att ånyo få hvila
och sitta stilla, då de kanske tänka så här: ”nu går det
icke längre framåt, det är ingen rörelse, vi sitta ju
stilla!” de tänka som många menniskor tänka och icke
minnas, att tidens hästar alltid flyga fram med oss!
Ack hvad här är ensamt, välsignadt ensamt! Man är så
skönt ensam med Gud och sig sjelf. Liksom solljuset
strömmar öfver jorden och öfver de vidsträckta, ensliga
skogarna, likaså strömmar Guds ande öfver menniskan
och in i menniskan. Idéer och tankar utveckla
sig ur själens djup, det oändliga, outtömliga såsom
magneten, hvilken tilldelar jernet af sina krafter
och sjelf derigenom ändå icke förlora några. Här i
skogsnaturen, på den långa, ensamma vägen genom
skogen blir det lifligt på tankens landsväg uti vårt hufvud.
Underbara rika karavaner tåga förbi, från skaldernas
verk, från minnenas hem, och nya, sådana ögonblickets
omgifning föder dem. Der komma fromma barnprocessioner
med svajande fanor och glada sånger; der komma
dansande månader, blodets vilda bacchanter. Solen
bränner hett här i den öppna skogen, det är som
skulle söderns sommar hafva flyttat hitupp i en nordisk
skogs ensamhet och sökt sig ut en skogsdal, der han
hvilar på solens heta strålar och sofver; derför denna
tystnad, som vore det natt; ingen fogel höres, ingen
gren rör sig. Hvad drömmer söderns sommar häruppe
i norden mellan granar och doftande björkar? I
fornskrifter från söderns klassiska jord finnes en saga om
mäktiga féer, som i svanehamn flögo upp mot norden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
