Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med den kännedom, läsaren redan eger om
tendensen i det Ordinska arbetet, kan det ej förvåna,
att författaren också beträffande deputationens
medlemmar förblir trogen sin sträfvan att framställa alla de
finnars handlingssätt, hvilka uppträda i hans arbete,
såsom förestafvadt af mera eller mindre egoistiska
motiv. Att han dervid invecklar sig i uppenbara
motsägelser, är påtagligen för honom en bagatell, värd
alldeles ingen uppmärksamhet.
Ett exempel bland många. I deputationens
hållning, likasom tidigare i valmännens, ser Ordin ett verk
af adliga intriger, och om den finska adeln låter han
läsaren veta, att den hoppades på ett återställande
under rysk styrelse af det klassvälde, på hvilket
Gustaf III gjort ett slut genom statshvälfningen 1772
(II, 206). Men snart derefter står vår författaren
inför det faktum, att såväl deputationen som
Sprengtporten på det bestämdaste yrka på upprätthållande af den
svensk-finska konstitutionen, sådan den förelåg efter de
år 1772 och 1789 deri vidtagna förändringar. Ordin
låter emellertid ej härigenom bringa sig ur fattningen,
utan förklarar yrkandet dermed, att adeln under sagda
konstitution kunde göra sig af staten en inkomstkälla,
medan öfriga samhällsklasser och isynnerhet bönderna
ruinerades (II, 230). Enligt den första beskyllningen
skulle således deputationen, ledd af trånga
klassintressen, hafva eftersträfvat en återgång till „frihetstidens"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
