Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - I. Religion och moral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begärelser, m. a. o. i askes, utan i hängifven
uppoffring för medmänniskan — den enskilda
människan — i gärning och sanning.
Detta är kärnan och grundvalen till Tolstoys
lifsuppfattning och »lära»: allas samarbete i
kärlek i stället för »kampen för tillvaron»; våldets
afskaffande och ersättande af allas endräkt i
kärlek, m. e. o., bergspredikans evangelium (i
motsats till de officiella kyrkornas fernissade
hedendom) förverkligadt i lifvet.
Denna grundsanning har för länge sedan
förkunnats af de stora religionsstiftarne och
filosoferna Konfutse, Laotse, Buddha, Sokrates och
stoikerna, men förnämligast af Jesus af Nasaret.
Men trots dessa uppenbarelser af den
gudomliga sanningen fortlefver ännu största delen af
mänskligheten utan att uppfatta det sanna lifvets
mening och ändamål. Skulden härtill bära de
fariséer och skriftlärde i alla tider, hvilka med
sina lögnaktiga läror föra människorna på
villospår. För snöd vinning förkunna »fariséerna» på
olika sätt »den djuriska personlighetens» lycka
och salighet i en annan värld som lön för
iakttagande af allehanda meningslösa yttre
ceremonier, och framför allt för frikostiga jordiska gåfvor;
medan »de skriftlärde» (quasi-vetenskapsmännen)
förkunna, att lyckan består i »den djuriska
personlighetens» korta tillvaro. På detta sätt dölja
båda dessa grupper lifvets sanna mening för
människorna.
Men trots all denna fariséernas och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
