Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Ett vitne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 SAXON: UNDER KAMPEN FÖR BRÖD
Och det var inte tomma ord. Det var en levande,
orubblig förtröstan.
Kyrkoherden drog det kortaste strået i denna strid,
som han — frigjord från bostället — drev med mycken
kraft. Pockande i tonen och höglärd i framställningen,
vann han intet med sitt deltagande i baptisternas
bönemöten. Uppmärksammad för sitt nit, fick han
emellertid ett gott regalt pastorat på annat håll. Detta dels
som belöning, dels emedan biskopen trodde, att
»galenskaperna» skulle ge med sig, om man använde en
annan taktik.
Men däri bedrog man sig fullständigt.
Nere i dalen, sides med kyrkan, ligger baptisternas
kapell. Det förgylda korset på tornet liksom sträcker
ut armarne mot den besökande, och inskriften över
porten bjuder: »Kommer till mig I alle, som arbeten och
ären betungade».
I fönstren utåt vägen stå de vackraste blommor. Där
bor den forne skolläraren, nu baptistförsamlingens
föreståndare.
Går du in till honom, så skall han peka ut över
socknen och säga dig, att om du vill undersöka, så skall
du märka, att »läseriet» omskapat socknen. »Kroglivet
är borta», skall han säga, »liksom spelgillena och de alt
för många tids- och pänningödande stadsresorna.
Bonden är hemma och sköter sin jord, hantvärkaren sitt
arbete. Vi arbeta på att öka våra kunskaper för att bättre
kunna fylla vår uppgift som tjänare åt vår herre och
Gud, för att bättre kunna förstå hans oändliga visdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
