Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första åren i partiet - 28. Kata Dalström bland de röda generalerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kata Dalström bland de röda generalerna
tresse, men äro av föga historiskt värde. Vad hon, sakligt sett,
mest har att förebrå Anna Branting är, att denna skulle lagt allt
för starkt beslag på sin man, varigenom han icke kunde ägna sig
så mycket åt rörelsen, som fru Kata själv och enligt hennes
mening partifolket i allmänhet fordrade samt att fru Branting icke
själv tog aktiv del i klasskampen vid sin makes sida. Man må
emellertid finna det ganska mänskligt, att en maka någon stund vill
rå om sin make, och man kan också förstå, att Anna Branting,
som företrädesvis var litterärt och konstnärligt intresserad, icke
i samma grad som Kata Dalström kunde känna sig kallad att
bliva en socialistisk folktribun. Kata Dalström och Anna
Branting blevo av dessa och andra anledningar bittra fiender
och från den stunden, skriver hon, skildes även hennes, Kata
Dalströms, och Hj. Brantings vägar. Denna brytning torde ha
inträffat något före sekelskiftet. I vad mån denna personliga
brytning kan ha påverkat den brytning i politiskt och
principiellt hänseende, som sedermera uppstod mellan Kata Dalström
och Hj. Branting, är givetvis svårt att bedöma. Den politiska
motsättningen torde under alla förhållanden ha varit
ofrånkomlig, ty den bottnade i olika temperament, olika syn på
klasskampen, dess strategi och taktik. Hon tar emellertid
brytningen med Branting mycket djupt. Hon säger, att hon ”alltid
hållit Hjalmar kär” och högt skattat hans nobla väsen, hans stora
begåvning och hans sällsynta ledaregenskaper. Man kan icke
helt frigöra sig ifrån, att den personliga brytningen mellan Kata
Dalström och Hjalmar Branting bidragit till att skärpa den
politiska brytning, som efter ett antal år inträdde.
Kata Dalström gjorde åtskilliga utländska resor under sitt
långa och verksamma liv. En av dessa resor ägde rum 1895.
Kata Dalström hade ett levande intresse för konst, och sina resor
förläde hon i regel till de stora konstmetropolerna. Så även
nu. Men samtidigt studerar hon de sociala förhållandena och
då framför allt arbetarrörelsen i de olika länderna. Från resan
1895 finnes bevarat utkast till ett brev, ställt till ”Bästa Genosse
Branting”, från Dresden, vari Kata Dalström skildrar sina
in
— 163 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
