Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första åren i partiet - 30. Kata Dalströms första kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kata Dalströms första kongress
och Blomberg invald i det utskott, som skulle utarbeta de nya
stadgarna. I sanning en stor personlig seger!
Hennes skildring av utskottsarbetet ger en rolig och fyllig
bild av den tidens kongresser. ”Vi måste ta natten att arbeta
på. Efter en bit mat på Operakällaren följdes vi åt till
Social-Demokratens redaktion på Kyrkogatan i Klara. Där hade
samlats en hel del partivänner av den trängre kretsen för att i
förrummet få reda på hur arbetet fortgick. En bricka med
vichyvatten, öl och wisky —. eller om det var konjak för
Sterkys del — var insatt och så måste vi ta i med fart.
Brytningarna voro skarpa nog. Blomberg var förbittrad över
alltihop och gjorde skarpa inlägg, reste svårigheter och gjorde det
hela svårt för oss alla. Fredrik Sterky satt där likblek och
dödstrött, svetten lackade ned för kinderna; till sist sade jag
förtvivlad till honom:
— Fredrik, gå in och lägg dej på soffan, du står inte ut
annars. (Han led av svår sockersjuka och var redan då klen.)
— Vrövla inte, Kata, utan arbeta! svarade han med högan
röst. Ett svar som kom oss alla att le. Blomberg — även han
sjuk — låg stundtals på soffan, stundtals var han uppe och
gjorde sina inlägg. Blott Herman satt orubblig på sin post •—
okänslig för både fysisk och andlig påfrestning, som alltid i
krävande fall. Klockan fem på morgonen voro vi färdiga, jag
slog upp fönstret, söp in morgonluften, som gjorde mig yr. Vi
tågade ned, Lindqvist och jag följdes åt till Östermalm — jag
bodde på Sturegatan, han på Linnégatan — och plötsligt sade
han:
— Vet du vad, Kata, jag är så ond på dig, att jag önskar
jag hade dig i en säok och finge dränka dig i Nybroviken. Du
har varit som orren som spelar, du varken hör eller ser när
det är fråga om tvångsanslutningen. Nu är det skett, men du
skall få se, vilket obehag vi få för dina och Sterkys dumheter.
Klockan halv nio voro vi åter på vår post i Kristallsalongen,
där kongressen hölls. Stadgeförslaget rönte föga motstånd och
så blev Sverge det första land, där det indirekt dekreterades,
— 175 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
