Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 42. Kata Dalström och kyrkofäderna - 43. Kata Dalström och Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kata Dalström och Luther
allt tätare kring den västerländska kristenheten.” Med yttersta
häftighet angriper Kata Dalström kyrkofadern Augustinus,
”liksom Tertullianus, en man, som i sin ungdom levt ett vilt,
ja ett liderligt liv”, denne Augustinus, som genomdrev dogmen
om arvsynden och frälsningen genom Guds nåd allena och
förkunnade predestinationsläran: Gud har förutbestämt somliga
till salighet, andra till evig fördömelse. Augustinus står för
Kata Dalström som inkarnationen av andlig råhet, despotism
och högfärd, de vederstyggligaste, omänskligaste dogmers
överstepräst.
Vi se av denna redogörelse, att Kata Dalström står på den
klassiska, den helleniska bildningens och den österländska
filosofins grund. Sämre färdevänner genom livet än Hellas’
filosofer och Orientens vise män kan man ha! Vilken originell syn
för övrigt denna socialistiska allhärjarinna, denna skogarnas,
bergslagernas, ödemarkernas agitator, till sist en gammal,
krut-stänkt, rustik men alltjämt lika eldfängd gumma, offrande allt
för den socialistiska tankens seger, för den fattige proletärens
frigörelse ur mörker och nöd, kämpande för Kristus mot hans
präster, förande med sig bland sin kappsäcks ”uppviglargift”
Faust, Platon, Bergspredikan, Origenes och Buddha, de kära
postillorna!
Fyrtiotredje kapitlet.
Kata Dalström och Luther.
Med samma hänsynslöshet, kraft och eld, som hon förde
kampen mot medeltidens kristna dogmatism, tog hon upp
kampen mot den lutherska dogmatismen. Hon har icke väl nämnt
Luthers namn, förr än hon går honom in på livet med bart
huggande svärd för hans anammande av den paulinska läran
om rättfärdiggörelsen genom tron allena. De goda gärningarna
skulle betyda intet! ”Genom denna paulinska lära om synden
— 287 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
