Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kata Dalström som fredkulla och som storstrejksvalkyria - 52. I harnesk och hjälm mot militaristerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 harnesk och hjälm mot militaristerna
gern utsända officerarna, studenterna, prästerna och.
bondetågs-ledarna.
Historierna och anekdoterna om henne från denna tid äro
alla bevis för hennes obrutna energi, sega kraft och glänsande
stridslust. Så berättas det att hon en gång skulle till ett bruk
för att diskutera med en officer på ett möte. Tågtiderna hade
ändrats och Kata Dalström kom för sent till tåget. Det var
flera mil till bruket. Andra skulle resignerat, ty någon bil
fanns icke och vägen var för övrigt förbjuden för biltrafik.
Men Kata Dalström gick till lokstallet, fick ett sammanträde
med stationskarlar och lokmän, en dressin ställdes i ordning,
som ett bylte packades hon in på dressingolvet och sen gick
färden från banvaktstuga till banvaktstuga den åtta mil långa
resan och med ombyte av dressinförare vid varje ”håll”. Nog
var jag mör alltid, men fram kom jag och löjtnanten fick sina
fiskar varma under publikens ljudliga bifall, berättade hon.
En annan gång hade hon en ung student till motståndare i
debatten. Han talade om Breitenfeld, Lützen, Narva, om Karl
XII :s karoliner och Stenbocks getapojkar, om Döbelns raska
gossar och Sven Dufva och manade arbetarna att vandra i
ärorika fäders fotspår. Studenten, som var en god talare, fick en
del av publiken med sig. Det här ser mörkt ut, sa Kata till
dem som följt henne på resan, men vi få väl se hur det går.
Så trädde hon upp i talarstolen, utan att hälsas av sedvanliga
applåder.
— Här har nyss en ung högertalare, en riktigt vacker och
sympatisk gosse, visat bilder ur den svenska historien. Han
kom fram till 1809, då svenska folket avsatte en oduglig konung
och gjorde en revolution. Men från de sista hundra åren har
han ingenting berättat. Jag skall be att få fortsätta, där han
slutade.
Och så berättade hon nästan i sagostil om händelserna 1848,
om bruksarbetare och vävare, om arbetarrörelsens uppkomst,
om sin egen barndom och dess erfarenheter, om hur de första
24—Kata Dalström.
— 369 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
