- Project Runeberg -  Kata Dalströms liv, öden och äventyr i kampen mot herremakten : en krönika /
370

(1930) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kata Dalström som fredkulla och som storstrejksvalkyria - 52. I harnesk och hjälm mot militaristerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kata Dalström som fredkulla och som storstrejksvalkyria

socialisterna kastades i fängelse, om Oskarström, Nättraby,
Mackmyra, Ådalen och andra sociala slagfält, där de fattiga
kämpat mot de rika, om storstrejkerna och de två nationerna
inom folket. När hon slutade med orden: detta är också
bilder ur Sverges historia och hjältarna äro ättlingar av
karoliner och getapojkar, ehuru de nu kallas socialister och pack —
så bröt ett oändligt bifall löst. Kata Dalström hade ånyo
hemburit en seger.

Det är nu hennes sega strid når sin höjdpunkt av tapperhet
och kraft. Hon gläder sig åt själva bondetåget och
borggårds-kuppen, ty de väcka folket och samla arbetarna till nya
kraftansträngningar. Den socialdemokratiska valsegern efter
februarikupperna förutser hon; hon är nästan yr av glädje,
när segern kommer. Hon är viss om reaktionens fall. Och så
komma de ödesdigra juli- och augustidagarna 1914.
Världskriget utbryter, demokratierna falla, arbetarna marschera ut
mot varandra med vapen i hand. Jaurès mördas,
Internationa-len rämnar, allt är kaos och natt.

Trots allt — kriget hade segrat över freden. Vem svarade
för att icke vårt eget land drogs med in i den stora virveln?
Vad mäktade hon nu, en snart gammal kvinna, trött av år och
mödor?

Helt repade sig icke Kata Dalström från det slag som
krigets utbrott och Internationalens sönderfallande för henne
innebar. Men efter de första dagarnas modfälldhet — den enda
gång hon fällt modet — återvann hon sin sega arbetsförmåga
och sin oförstörbara handlingskraft och gav sig ånyo ut i
bygderna att mitt i larmet från krigets trumvirvlar förkunna
fredens evangelium och mitt i dånet från Internationalens fallande
murar förkunna sitt gamla: Proletärer i alla länder, förena er!

— 370 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 19 19:43:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kata/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free