Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kata Dalströms personlighet och betydelse - 72. Aforismer till Katas porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aforismer till Katas porträtt
det omöjliga. Liksom Kollantay och Balabanoff fick Kata
uppleva det omöjliga — tsarismens störtande, kejsardömenas fall.
Kata Dalström har även blivit jämförd med Ellen Key.
Härstammande från samma bygd, från samma samhällskretsar,
båda genomlöpande en egenartad barndoms- och ungdomstid,
båda på var sitt sätt revolutionärer te de sig dock väsentligt
olika varandra. Kata Dalström utgav många böcker, hon
segrade genom sin energi i talarstolen; Ellen Key höll många
föredrag, hon segrade genom sina böcker. Ellen Key strävade
efter den högsta konstnärliga stil, Kata Dalström brydde sig
icke ett vitten om sådant. Kata Dalström var socialt och
politiskt en rebell, Ellen Key var rebell på det sedliga, det sexuella,
det sexualmoraliska området. Ellen Key älskade att vara bland
författare och konstnärer, Kata Dalström bland kolare och
vävare. Ellen Key var estetiker även som socialist, Kata
Dalström socialist även som estetiker. Ellen Key var litterär
kos-mopolit och borgerligt radikal europé i stil med Georg Brändes.
Kata Dalström var internationell socialist i stil med Keir
Hardie, den religiöse engelske kolarbetaren, socialisten och
agitatorn. Men Ellen Key som Kata Dalström — båda segrade de
genom sitt patos.
Lämna vi nu de frejdade amasonernas krets och övergå till
en jämförelse mellan Kata Dalström och hennes manliga
samtida, de som jämte henne timrat den svenska arbetarrörelsens
majestätiska byggnad och där för alltid ha sina namn inskrivna
med gyllne bokstäver, så möter oss först mäster August Palms
linkande figur och skäggomböljade ansikte, skräddaren med
den rappa tungan och ett hjärta, bräddat av patos och odysseisk
list. Kata älskade icke Palm, hon fann honom rå, illmarig och
avundsam. Må vara, men han var i alla fall en profet, den
störste i vårt socialistiska Israel. Tag bort honom och den
svenska socialismens portal skall mista mycket av sin genuina
egenart, av sin friska färg och sin rustika monumentalitet. En
nästan grotesk storvulenhet vilar över den komiska palmska
skräddargestalten, dramatisk, machiavellistisk. Det är sant
— 569 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
