Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,rx Artit
U7 DE DECLINAT.
VX.
In VXdcfincntia, X in CIS
mutant Gcnitiuis, vt:
Nu tu.
Vuxbucis, crc. ptnultimd brtui.
PARADIGMA.
Singulare. Plurale.
Htc Mu Hf sneet
hum Suclt bdrwm Kmm
buic N«ti bil Sucibm
bdne NuetM bu Kuttt
c Sux i Nuc.S
dbhdcNuee db bit Nudlrn’,
f. * "Sit cr Compo/ltd.fttJux.KrdMck.
[’- *-r* <* V-Tryirx, Trdiuås.
" Et proprium.VoluX.Volutuyt quUtm pt*"
Iv –- ttt Prifudue, (in a. er r-</f tcrmiiul.sMtlii)
E X C I P E.
’ jrux^rugH t qui Nmiiunum obfdtmA
t Et <jw4 Ptnultimdm Gtnitiui proiudt:
i» „Anu.fr-
TXAimfd. . 7 ’
A VX.
ROHIH7A
[-flat-]
{+fl-
at+} frdt.ii
korne.
la AVX vnum cft,vtJ
- y«*, tjuoi fdutis fdtit.
IX. »Xt ex.
Quat confonantcin antc X habent, j
^55* fe , ri
MfW fAiUiSi 2+ff+yl* t +* /•
PARADIGMA, rjt ’-t, ~A ,4
Plurale. iLtdl\Mk
Singulare.
HifcArx
btdmATtit
buic Ard
bditt Art nn
• An
tbådcArtt
Hd ArttS ’I l-ryl^
b-trum Arjitms . m tji
bis Areibus -’r -—■ »-»j» *>’«<•
I« Arrff »4//
c Artes
dbbisArtiltts.
BXCIPI VNTVR.
Og« H nnff^ bdJjtnt^Gemriuii GI S/nri.
pä», iltj—Cm f-. t^n
* *7,(^ ’<71SIZ
M«<« (lit.i. juwXwp.) ^ ( r “Ww,
’«A in rugap y upSsiop ,
**me<rM,boeti, faemtigi dutm.ex nerms’t *? *"*
?*j£«WconffxffySi<r. tUédfi’
cltnttx, PbocM Nomitdtim ufu ton-l^T-
cemungt.
En elementär lärobok, som alltsedan medeltiden
begagnats i alla latinskolor var »Donaten», som
innehöll de första grunderna till latinet. I 1)71 års
skolordning rekommenderas den latinska
elementar-grammatik, som utarbetats av Philip Melankton,
den lutherska humanismens ledande man. Det äldsta
i K. Biblioteket bevarade exemplaret av denna
viktiga skolbok är det, som vi här se avbildat. Den
är tryckt i Stockholm i}8j.
barn, som bodde utanför skolan, kanske med lång
skolväg, ställde sig saken helt annorlunda. Att hinna fram till
fem om vintermorgnarna måste ha varit lika bistert som
det sedan måste ha varit svårt att göra sig någon
verklig nytta av rasten mellan åtta och nio.
Skolan synes ha varit avsedd att genomgås på nio till
tolv år, beroende på hur pass försigkommen lärjungen
var, när han började och hur duktig han var i
fortsättningen. Någon ordentlig indelning i klasser fanns
nämligen ej, endast en fördelning av lärjungarna på fyra
»kretsar», där man i tur och ordning tillbragte två eller
tre år. »Then nedhersta kretzen gör man aff the barn
och smådrenger som minst kunna, eller ock nu först
skola begynna på att lära», heter det. »Then andre ther
ST O C
jfnna M.
*7
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
