Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den rike göteborgaren John Hall, vars son med samma
namn dog som tiggare, lät på 1780-talet vid Gunnebo
utanför staden bygga en manifik lantgård i renaste
gustavianska stil. Denna bild, av J. F. Weinberg,
härstammar från 179}, och både hus och miljö, t. o. m.
de promenerandes dräkter, visa anläggningstidens
karaktärsdrag.
Ur någon bok från sengustaviansk tid måste det undre
oerhört tidstypiska sticket härstamma — en vacker
familjescen i Rousseaus anda.
mästerverk, försynens skönaste tanke förverkligad —
sådan var den lycklige vilden i detta paradis.
I Pompeji och Herculanum, som man under denna tid
börjat gräva fram, låg under Vesuvius’ aska och lava en
värld, lika underbar som Otahitis och som dessutom var
européens egen värld. Att se den återuppstå hos lyckliga
människor i ett nytt antikens skönhetsrike var mångas
dröm. Det var de praktiska och idealistiska, klartänkta
och fanatiska fransmännen, som satte igång försöket i
stort år 1789. Det blev ett par års lycka med »frihetsträd»
och frygiska mössor, Förnuftets och Högsta Väsendets
vackra gudstjänster; det blev nya, grekisk-romerska
må-nadsnamn i nära anslutning till naturens eget liv —
»brumaire», töckenmånad, »thermidor», värmegivaren.
Det blev svallande grekiska frisyrer på damerna; enkla,
enfärgade tyger utan blomster och galoner, mjuka,
osnörda figurer, djupa urringningar, skor utan klackar.
Herrarna kunde inte riktigt anpassa sig efter den antika
stilen men buro i alla fall håret långt och stripigt som
4*7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
