Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid Forsmarks bruk i Uppland
anlades på 1780-talet en engelsk
park, som ännu år underbart val
bevarad. Bland prydnaderna
ingå flera små, romantiskt
placerade byggnader, däribland
»Betisars tempel och grav». På
gravstenen över denna ur en
berömd roman hämtade
personage läses:
BELISAR, LANDSFLYKTIG,
FINNER HÄR ETT LUGN, EN
KOJA, EN GRAV.
VANDRINGSMAN, VILA HÄR EN STUND
OCH DU SKALL GÅ HÄDAN
LYCKLIGARE.
drängar och herdar, föredrogo grova kuskrockar med stora
kragar, halvstövlar som betjänter eller — de allra
djärvaste — lösa, fladdrande långbyxor som sjömän eller
sydfranska bönder. Allt detta var antik och natur i skön
förening. Dit hörde också dessvärre lössläppta lustar,
liderlighet, grymhet, blodbad — giljotin och
massdränk-ningar. Människan var inte så god, som hon trodde.
Men innan allt detta hade hänt i Frankrike, hade
Naturen och Antiken hunnit skrida fram över hela Europa.
I Sverge kallades de Snille och Smak. Snillet var den
naturliga människans anlag och gåva. Det kunde och skulle
inte läras. De gamla pedanterna hade utbildat människor
med ris och grammatika. Rokokon hade arbetat med mo-
raliska fabler och lärorika promenader i vetenskapernas
och konsternas välordnade kabinett och parker. Den nya
tiden trodde på snillets eld som en gudasänd flamma —
ej blott hos enstaka genialiska människor, utan i den
mänskliga naturen själv, om den bara icke förkvävdes
av en förvänd uppfostran. Detta snille skulle vårdas och
växa i en ren, vacker och mild omgivning. Lummiga
parker i den naturliga, engelska stilen m"ed eremithyddor
vid små livliga bäckar eller näckrosdammar voro
särdeles lämpliga platser för uppväckandet av snillegåvorna
hos unga aristokrater, vilkas stånd förbjöd dem att valla
kor och får i verkliga hagar — något som nog teoretiskt
ansågs vara en ännu lyckligare förutsättning. Enkla, ljus t
428
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
