Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kontinentalsystemets förutsättningar. Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer - II. Sjöspärrning - Frankrikes åtgärder 1793—99 - III. Fastlandsspärrning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frankrike sjönk med två tredjedelar och dess utrikes fart på samma land
med en fjärdedel. Dessutom medförde de hinder, som Frankrikes
kaperier lade för den fria sjöfarten, att de neutrala öfver hufvud taget
trängdes tillbaka och detta naturligtvis till förmån för just Frankrikes
fiende, som genom sitt välde öfver hafvet var i stånd att skydda sina
handelsfartyg med konvojer. Det senare hindret för neutral sjöfart
var dock af mindre betydelse än det förra, emedan äfven de två
neutrala skandinaviska staterna utrustade gemensamma konvojer (på
grund af 1794 års väpnade neutralitetsförbund), med utmärkta
kommersiella resultat åtminstone för Danmark; men den franska politiken
ledde till att detta i ganska ringa grad kom Frankrike till godo. Och
någon ersättning i egen sjöfart fick detta land ej ens i minsta mån,
ty enligt direktoriets egen förklaring 1799 fanns då på grund af den
engelska blockadens stränghet ej ett enda fartyg, som seglade på hafvet
under fransk flagg.
Det var därför mycket naturligt, att Bonaparte kort efter sitt
tillträde till makten, redan i december månad 1799, skulle upphäfva
eller låta upphäfva nivôse-lagen och återinföra ett ganska humant
kaparreglemente från 1778 (lag 23 frimaire och förordning 29 frimaire
år VIII), hvarjämte han i början af följande år afhjälpte några af de
värsta missbruken i prisrättskipningen genom att inrätta en högsta
prisdomstol i Paris. I principiellt hänseende skulle emellertid hans
senare politik bli en trogen afbild af direktoriets, såsom i sinom tid
kommer att visas.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
