Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kontinentalsystemets tillkomst och yttre förlopp. Berlin- och Milanodekreten 1806 och 1807 — Orders in Council 1807 — Förenta staternas själfblockad 1807—1812 - Englands motåtgärder - Den koloniala mellanhandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLANDS MOTÅTGÄRDER
73
Den »neutralisering» af fientlig egendom, hvartill såväl
handelskriget själft som äfven Sir William Scotts lagtolkning gåfvo anledning,
tog härvid enorma proportioner, och Stephens bok är fylld af
karakteristiska och väl dokumenterade exempel på den utsträckning, hvari
bestämmelserna eluderades. Dessa knep, hvilkas antal var legio,
gingo ut på att visa, dels att resan verkligen, bona fide, utgick från
neutral (amerikansk) hamn, dels att varorna voro neutral ägendom.
I det förra syftet anskaffades nya skeppspapper i amerikansk hamn,
ibland också ny besättning, ja, det förekom t. o. m. exempel på att
två fartyg utväxlade last för att båda sanningsenligt skulle kunna säga,
att lasten intagits i den neutrala hamnen. Dessutom togs särskild
försäkring för hvardera resan och importafgift erlades på förut angifvet
fiktivt sätt. I afseende på neutral äganderätt till lasterna förekommo
de mest groteska situationer; ett utdrag ur Stephens framställning, som
bestyrkes af hänvisningar till de olika rättsfallen, kan här försvara
sin plats:
»Köpmän, som omedelbart före krigsutbrottet knappast voro kända
ens i sina egna små hemlandshamnar, ha plötsligt uppträdt som
ensamma ägare af en mängd fartyg och rika laster, som Europas rikaste
köpmän t. o. m. i fredliga tider skulle ha dragit sig för att på en gång
vedervåga på en enda marknad. En man, som vid krigsutbrottet var en
obetydlig skomakare i en liten stad i Ostfriesland, hade vid ett tillfälle
150 fartyg uppgifna som sin ägendom, seglande under preussisk flagg ....
Lasterna från ej mindre än fem ostindiefarare, alla bestående af Batavias
rika exportvaror, voro jämte tre af fartygen samtidigt köpta på
spekulation af ett enda handelshus i Providence, Rhode Island, och uppgåfvos
alla vara destinerade till denna hamn, där det naturligtvis ej fanns
någon efterfrågan på sådana laster.........> Somliga fartyg ha befun-
nits återvända med ädel metall ombord till ett värde af 100 till 150 tusen
spanska dollars, förutom värdefulla laster af andra koloniala
exportvaror. Och likväl ha t. o. m. dessa djärfva spekulanter öfverglänsts. Ett
neutralt handelshus har oförfäradt gjort kontrakt om holländska
ostindiska kompaniets hela varuförråd i Batavia, i värde uppgående till
ej mindre än en million sjuhundratusen pund sterling [30 Vs mill. kronor].»
Allt detta föranledde under våren 1805 en här förut antydd
ändring i de engelska domstolarnas praxis, hvarigenom
förutsättningarna för den amerikanska mellanhandeln ganska väsentligt
rubbades. Den högsta engelska domstolen i prisrättsmål, Prize Appeal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
