Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kontinentalsystemets tillkomst och yttre förlopp. Berlin- och Milanodekreten 1806 och 1807 — Orders in Council 1807 — Förenta staternas själfblockad 1807—1812 - Förenta staternas politik 1806—1812 - Non-Intercourse Act 1 mars 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNAS POLITIK
95
utlöste nämligen oroligheter och en ytterligare skärpt förbittring i de
sjöfartsidkande staterna, så mycket starkare som Spaniens uppror
redan på sensommaren 1808 syntes bjuda nya, lysande utsikter för
den amerikanska handeln. Resultatet blef en ny, ryktbar lag,
Non-Intercourse Act, antagen den 1 mars 1809 (10 Cong., Sess. 2, ch. 24).
Därmed upphäfdes embargo-lagen som en fullständig, all-round
själf-blockad, och afspärrningen begränsades att gälla de båda krigförande,
England och Frankrike, men blef i stället om möjligt ytterligare skärpt
gentemot dem. Vid sidan af embargo-lagens förbud mot amerikansk
handel och sjöfart, hvilket kvarstod i afseende på dessa två länder,
portförbjödos nämligen från och med den 20 maj alla engelska och
franska fartyg, alla från England och Frankrike skeppade samt alla
där producerade varor; genom att den ensidigt mot England riktade
Non-Importation Act ersatts af detta dubbelsidiga förbud, hade den
opartiska repressaliepolitiken fått ett verkligt konsekvent uttryck.
Meningen var att bereda Amerikas handel ett utlopp, som kunde
göra åtgärden utförbar, utan att därmed slå af något på dess
repressa-lieuppgift, och var alltså närmast en rationalisering af embargo-lagen;
men det var gifvet på förhand, att kontrollen med efterlefnaden måste
bli svårare än någonsin, när de amerikanska fartygen fingo rätt att
segla på Europa. Karaktären af påtryckningsåtgärd markerades
ytterligare genom ett bemyndigande för presidenten att genom kungörelse
fastställa, när endera af de två stridande återkallade eller ändrade sina
påbud därhän, att de ej längre våldförde sig på Förenta staternas
neutrala handel, hvarefter handeln med detta land skulle upptagas på nytt.
Verkan blef naturligtvis en betydlig uppblomstring i den
amerikanska utrikeshandeln, i första rummet på mer eller mindre neutrala
orter såsom hansestäderna, Altona och i synnerhet Tönning i Holstein,
liksom sannolikt Göteborg. Handeln på England gick fortfarande
främst till Canada och Nya Skottland, äfven, särskildt för bomull,
öfver Amelia Island i St. Maryfloden samt sedan vidare på engelska
fartyg till Europa, hvilket ej kunde anses tilltalande från amerikansk
synpunkt; bomull gick också öfver Lissabon, Cadiz, Azorerna eller
andra tillåtna hamnar, hvarjämte personer, som ej hade något
anseende att förlora, sände den direkt till Liverpool. Emellertid var ej
be-hofvet af varorna större i England än att den fördyring af varorna, som
följde af omvägen och svårigheterna, sänkte priserna hos de
amerikanska exportörerna.1
1 Vogel 36. — Rubin, 1807-14. Studier til Københavns og Danmarks Historie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
